A freedom-oriented lifestyle blog

Del I. Vad innebär det att ha åsikter som överensstämmer med anarkokapitalismen och varför jag inte röstar?

Det var genom icke-aggressionsprincipen som jag först kom i kontakt med anarkokapitalismen så därför vill jag börja med att förklara vad den innebär.

Icke-aggressionsprincipen betyder att ingen människa har rätt att med våld eller tvång fysiskt skada någon annan och ej heller att med våld eller tvång tvinga på sin moraliska kompass om hur man ska vara som människa på någon annan individ. Det betyder att du har rätt att ha just din moraliska kompass och förhållningssätt till eventuella religiösa, kulturella eller ideologiska ståndpunkter utan att någon annan tvingar på dig deras synsätt. Det betyder också att du inte har någon som helst rätt att använda tvång och våld för att tvinga ditt synsätt på någon annan (barn är individer också, så detta gäller även dem!). Icke-aggressionsprincipen betyder också att du har rätt att använda våld för att försvara dig, men du har aldrig rätt att initiera våld eller tvång på någon annan.

Den andra grundstenen i anarkokapitalismen handlar om den privata äganderätten. Den privata äganderätten grundas i att varje människa äger sin egen kropp och produkten av sitt arbete och alla sina handlingar. Detta betyder att din kropp och vad du producerar är din enskilda egendom som du har rätt att försvara om de utsätts för hot. Det betyder också att du även äger alla negativa konsekvenser av ditt arbete och handlingar och att du är fullständigt ansvarig för vad du gör mot andra och du får därför ta alla konsekvenser av dina handlingar. Anarkokapitalismen innebär alltså att ingen människa har rätt att initiera våld eller tvång mot en annan människas egendom, tankar, åsikter eller livsåskådning och du har rätt att försvara dig om så ändå är fallet. Detta är en mycket viktig slutsats som jag vill att du behåller när vi kommer till vissa moraliska dilemman i denna del och i nästkommande delar.

När jag väl fann dessa insikter om att alla former av våld och tvång är moraliskt förkastliga så innebar det att jag var tvungen att omvärdera många saker som i dagens läge anses vara normen och rådande sanning i samhället och jag fick upp ögonen för att det finns ett bättre och mer konsekvent sätt att leva med andra människor än det system som vi har idag. Jag tänker ge exempel på hur jag resonerar genom att beskriva olika frågor genom min anarkokapitaliska syn och jämföra den med svenska partipolitiska uppfattningarna och rådande normer. Det första jag vill göra är att visa upp hur det svenska politiska systemet ser ut med en anarkokapitalistisk infallsvinkel och jag har därför tagit mig friheten att rita om den politiska skalan för att passa bättre in i det anarkokapitalistiska synsättet och göra er medvetna om att det finns andra dimensioner än vänster-högerskalan.

De svenska politiska partierna ur en anarkokapitalistisk synvinkel. Det finns endast små skillnader mellan partierna när man grupperar dem utifrån hur mycket tvång och våld de alla förespråkar mot fredliga människor som inte vill leva efter deras ideal. Skillnaderna är bara vilka delar av människors liv som de vill påtvinga sina åsikter mer eller mindre inom. Exempelvis så hamnar Feministisk Initiativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna nära varandra på denna skala för att understryka att det inte är någon skillnad mellan dessa partier annat än i vilka frågor de vill utöva våld och tvång i. Inget av partierna hamnar på den övre halvan (ovanför den streckade linjen) då de alla är för att använda ett våldsmonopol för att begränsa människors frihet.

De svenska politiska partierna ur en anarkokapitalistisk synvinkel. Det finns endast små skillnader mellan partierna när man grupperar dem utifrån hur mycket tvång och våld de alla förespråkar mot fredliga människor som inte vill leva efter deras ideal. Skillnaderna är bara vilka delar av människors liv som de vill påtvinga sina åsikter mer eller mindre inom. Exempelvis så hamnar Feministisk Initiativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna nära varandra på denna skala för att understryka att det inte är någon skillnad mellan dessa partier annat än i vilka frågor de vill utöva våld och tvång i. Inget av partierna hamnar på den övre halvan (ovanför den streckade linjen) då de alla är för att använda ett våldsmonopol för att begränsa människors frihet.

I min anarkokapitalistiska värld finns det bara en viktig måttstock och det är den vertikala frihetliga-auktoritära skalan (se bild). Som ni ser så hamnar alla partier (jag har valt att ta med Feministiskt Initativ och Piratpartiet som i dagsläget inte sitter i den svenska riksdagen) i en klump på nedre halvan av denna skala med små skillnader mellan varandra. Det finns skillnader mellan partierna, men bara gällande inom vilka områden som de vill använda mer tvång och våld för att begränsa människors frihet. Vissa vill hindra migrering, andra vill införa tvångskvotering och förbjuda frivilligt sexuellt utbyte mellan människor etc. Från en anarkokapitalistisk synvinkel så spelar dessa skillnader ingen roll då alla partier i grunden vill använda en statsapparat, det vill säga ett våldsmonopol, för att finansiera sin verksamhet genom att stjäla från människor och sedan använda våldsmonopolet för att tvinga på sin moral och ideologi på de med annan livsåskådning och moralisk kompass. Jag kommer ta upp fler exempel på detta i kommande delar, men för tillfället hoppar jag över det. Låt oss istället prata mer om stater.

Stater har idag ett monopol på våld och tvång. För att förstå det lite bättre så kommer här ett exempel. De flesta människor tycker inte att det är okej att en person riktar ett vapen mot någon annan i syfte att beröva en annan människa på dennes frihet, pengar, egendom eller vad den människan anser är livskvalité. Detta kallas för stöld och slaveri och är för det flesta människor moraliskt förkastligt. Många kan se att detta händer i olika diktaturer idag, men det få inser är att detta är precis vad en demokratisk stat också gör. Istället för att en person riktar ett vapen mot sin granne för att tvinga in denne i sin egna livsåskådning, så kan personen  “utnyttja sin rösträtt” för att genom våldsmonopolet beröva sin granne på frihet, pengar, egendom och livskvalité. Detta leder till en slutsats som man enkelt kan korta ned till att demokrati betyder bara att det är majoriteten som förtrycker minoriteten och det är därför jag kommit till slutsatsen att det är moraliskt förkastligt att legitimera detta våldsmonopol genom att rösta. Utnyttjar jag min rösträtt och hamnar i den grupp som blir minoritet så har jag gett legitimitet att det är okej att förtrycka mig och alla andra i den gruppen. Röstar jag med majoriteten så är jag istället förtryckare av människorna som röstade för minoritetsförslag och människor som av olika anledningar valde att inte rösta. Detta är något som jag inte vill göra då jag aldrig tycker det är okej att förtrycka någon annan människa. Det andra argumentet för att inte rösta är att jag inte anser det vara min rätt att tvinga på min moraliska kompass, åsikter och politiska ideologi på någon annan, även fast andra vill göra det mot mig.

Jag skulle vilja avsluta med ett citat av en stark och kontroversiell kvinna:

“Den minsta minoriteten i världen är individen. De som förnekar individens rättigheter kan samtidigt inte hävda att de är försvarare av minoriteter!” – Ayn Rand

Signerat: Ulrika

2 Comments

  1. Calle

    Hittade eran blogg idag,
    Så otroligt intressant och välskrivet!
    Hoppas ni fortsätter skriva mer kring anarkokapitalism.

    • Ulrika

      Tack! Vi får se när inspirationen infinner sig :)!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

© 2024 Ankor på vift

Theme by Anders NorenUp ↑