Hur Piggelinglassen smält i våra händer sedan 1972

Troligtvis njöt du någon gång av en god glass i somras och det har nog någon gång slagit dig att allt verkar bli dyrare och dyrare med tiden när du stod där och kollade in glasspriserna. Jag vill dock visa att du har fel i den frågan och hävda att de flesta saker inte blir dyrare med tiden. Jag vill tala om pengar i den här fjärde delen i min serie om anarkokapitalism (här hittar du del I, II och III) och berätta varför dagens form av statskontrollerade pengar är dåliga och orättvisa, samt vad det finns för alternativ.

Jag nämnde pengar lite kort i del III  i denna serie, men huvudpoängen är att pengar är oerhört viktiga som bytesmedel i byteshandel. För att individerna i en byteshandel ska känna sig nöjda efter bytet är gjort så måste bytesmedlet som används, dvs vanligtvis pengarna, vara något som individerna kan lita på och som inte bör kunna korrumperas av utomstående parter.

Så hur ser dagens pengasystem ut? För att illustrera dagens system så har jag gjort en graf över glassen Piggelins pris i kronor respektive guld sedan glassen kom ut på marknaden 1972 fram till 2010 (se Figur 1). Det som visas är hur priset på Piggelin har förändrats sedan 1972 och om du bara ser till hur mycket Piggelin kostar i kronor så har priset ökat 16 gånger (från 50 öre till 8 kr) sedan 1972 (Figur 1, röd linje). Det kan naturligtvis finnas flera anledningar till att Piggelin blivit dyrare sedan 1972 såsom införandet av kostsamma statliga regleringar eller att företaget kan ha minskat glassens storlek, vilket hände 1995 då Piggelinglassen blev 11% mindre, från 54 g till 48 g. Piggelinälskande internetaktivister vid internets barndom gick dock ihop för att protestera och sedan 1998 är det åter 54 gram glass som sitter på träpinnen. Man kan kanske tro att det är företaget eller återförsäljare av glassen som ökar priset på Piggelin för att öka sin vinst, men det intressanta är att om du hade betalat din Piggelin med guld så har inte priset ökat sedan 1972 (Figur 1, blå linje)! Tvärtom fick du dubbelt så mycket Piggelin per gram guld år 2010 som du kunde få 1972! Priset på Piggelin har alltså inte blivit dyrare sedan 1972 på grund av företagets eller återförsäljarnas önskan om ökade vinstmarginaler, utan det är värdet på den svenska kronan som minskat till mindre än en sextondel på endast 40 år! Dessutom kan kostnadseffektiviseringar i produktionsledet för Piggelin ha mildrat ökningen av Piggelinpriset mätt i svenska kronor, så värdeminskningen av den svenska kronan kan faktiskt vara ännu större!

Figur 1. Prisförändring i SEK (röd) och guld (blå) per gram Piggelin jämfört med priset på Piggelin (per gram) år 1972.

Så varför krävs det 16 gånger mer kronor idag, men inte mer guld för att köpa en Piggelin? Det beror på inflation orsakad av att staten och riksbanken skapar massor med nya pengar ur tomma intet som gör att dina intjänade 100 kronor 1972 är värda mycket mindre idag.  Idag är inflationen av penningmängden, dvs det som gör att dina pengar minskar i värde, väldigt stor oavsett vad som sägs i svensk media (du kan läsa mer om detta i ett tidigare inlägg som du hittar här). En annan artikel som beskrivit värdeminskningen på dagens pengar riktigt bra är Martin Moraeus (bonde på riktigt) och det inlägget kan du läsa här

Så vart hamnar då alla dessa nyskapade pengar? Merparten kommer ut i vår statsreglerade svenska marknad genom att individer och företag tar lån och skuldsätter sig till banker. Dessa nyskapade pengar är alltså egentligen inte riktiga pengar utan krediter, men de flesta människor ser dessa krediter som pengar vilket gör att de behandlas som om de vore pengar. Dessa krediter hamnar i huvudsak inte på var mans lönekonto eller i plånboken, utan huvudsakligen på bostads- och aktiemarknaden. Att pengar kan skapas ur tomma intet är ett fruktansvärt orättvist ekonomiskt system och jag ska strax förklara närmare varför.

Människor som kan ta ett banklån (de som anses vara kreditvärdiga) kan åtnjuta fördelarna av de nyskapade pengarna genom att köpa varor och tjänster innan priset på dessa höjs (för att det finns mer pengar i systemet). I ett svensk perspektiv handlar det om att de människor som inte har råd (liten eller ingen inkomst), inte har möjlighet (betalningsanmärkningar) eller är sparsamma och inte vill skuldsätta sig till banker, endast får känna av den negativa effekten av att värdet på deras pengar minskas, genom att priserna på varor och tjänster höjs när den totala penningmängden ökar. I ett globalt perspektiv så har de flesta människor i världen inte ens ett bankkonto och har inte möjlighet att skydda sig mot pengarnas ständiga värdeminskning. Så dagens valutor som vi använder som bytesmedel är i grunden ett oerhört korrupt och orättvist system som framförallt drabbar de fattigaste i samhället, men även de människor som är sparsamma och inte vill skuldsätta sig och delta i lånekarusellen.

Vad finns det då för alternativ? Fysiska bytesmedel som exempelvis guld kan än så länge inte skapas ur tomma intet, då alkemister och vetenskapsmän hittills inte hittat ett sätt att massproducera guld. Köper du fysiskt guld så handlar det inte om att du vill bli rik för att värdet på guld ökar i förhållande till dollar eller kronor, utan fysiskt guld är först och främst ett skydd mot staters manipulation och minskning av pengarnas värde genom “sedelpressen” vilket man tydligt kan se med Piggelinexemplet ovan. Idag finns även den globala digitala valutan bitcoin som ett lovande alternativ. Bitcoin skyddas av matematiska algoritmer och kan inte korrumperas av politiker, centralbanker eller enskilda särintressen. Bitcoin har även flera andra fördelar och vill du veta mer om bitcoin så rekommenderar jag att du läser vidare på Pontus utbildningssida om bitcoin. 

När individer idkar byteshandel med varandra så vill båda parter att det ska ske med ärliga bytesmedel. Prisökningen på Piggelinglassen visar tydligt hur mycket värdet på den svenska kronan urholkats och hur korrupt, oärligt och kortsiktigt det nuvarande systemet är (det är likadant i alla länder i världen). Guld och andra metaller, samt bitcoin som finns i begränsad mängd kan ses som ärliga pengar och även som ett motgift till dagens värdeminskning av de statskontrollerade valutorna i världen.

Signerat: Ulrika

Referenser:
Priset på Piggelin 1972-2010 här och här
Guldpris i US dollar, 1972-2010
Växlingskursen för US dollar mot SEK 1972-1992
Växlingskursen för US dollar mot SEK 1993-2010
Rådata Figur 1