(Please scroll down to the orange text for the English version)
De flesta av våra vänner vet om att Ulrika inte gillar att laga mat och att hon bara väntar på den dagen då man kan svälja ett piller och få allt man behöver i näringsväg. Det är Pontus som är den kreativa i vårt kök, men nu är det så att Pontus har en väldigt intensiv period just nu, så förra veckan hade Ulrika lovat att ta hand om matlagningen och med tanke på att ni läser detta så inser ni nog att något hände.
En av de första rätterna Ulrika gav sig i kast med var vegan-inspirerad bönburgare gjorda på svarta bönor. Efter att ha blötlagt bönorna i 16 timmar var det dags att påbörja lunchen och efter ett gediget arbete av Ulrika satte vi oss ned och åt en väldigt god lunch. Någon timme senare började besvären med uppblåst mage, stor trötthet, yrsel och tryckliknande huvudvärk, som sedan eskalerade till vattenavföringar, illamående och huvudvärk. Den beska, metalliska smaken i halsen gick inte bort trots att vi drack mängder med vatten. Efter lite googlingar hittade Ulrika svaret till denna akuta situation och detta blev också dagens lärdom; Bönor innehåller toxiner! Toxinet är lektiner, som binder till glykoproteiner i cellmembranet, och i mag/tarmkanalen gör lektiner att tarmepitelet börjar läcka och därför kommer det ut mycket vatten på ställen där det normalt inte gör det. Bönor behöver tillagas, kokas eller bytas vatten på många gånger under blötläggningen och det gjorde inte Ulrika.
Nu i efterhand kan vi skratta åt det och Pontus kan nu säga att hans fästmö har förgiftat honom 🙂
Most of our friends know that Ulrika doesn’t like to cook and she’s just waiting for the day when she can just swallow a pill and get all the nutritions she needs. It’s Pontus who is the creative in our kitchen, but now Pontus has an intense period right now, so last week Ulrika had promised to take care of the cooking, and given that you’re reading this you realize that something must have happened.
One of the first dishes Ulrika prepared was a vegan-inspired bean burger made of black beans. After soaking the beans for 16 hours, Ulrika prepared the lunch and after a sterling job by Ulrika we sat down and ate a very good lunch. An hour later, symptoms of bloating, fatigue, dizziness, and pressure-like headaches appeared, which then escalated into water stools, nausea and headache. The bitter, metallic taste in the throat did not go away even though we drank lots of water. After a google search, Ulrika found an answer to this emergency situation and the answer also became that day’s lesson; Beans contains toxins! The toxin is lectins, which bind to glycoproteins in the cell membrane. In the intestinal tract the lectins affects the intestinal epithelium which starts to leak, therefore, water comes out from places where it normally does not. Beans need to be cooked, boiled or changing the water several times during soaking, and Ulrika did not do either.
In retrospect, we can laugh about it and Pontus can now say that his fiancee has poisoned him 🙂
Skenet kan bedra! Looks can be deceiving!
