Ankor på vift

A freedom-oriented travel blog

Tag: Phnom Penh

En anka i Phnom Penh

Efter besöket vid dödens fält och fängelset S-21, tog vi en 3km-promenad till coin café (det finns en bra karta på deras facebooksida) och där fick vi träffa Steve, en amerikansk anka boendes i Phnom Penh sedan 6 år tillbaka och hans två söta döttrar och fru. Det var en väldigt givande kväll där vi pratade om bitcoin, hur det var att leva i Kambodja som anka och världspolitik. Eftersom de flesta transaktioner i Kambodja sker med kontanter, så kan det vara lite svårt för bitcoin att få fäste här. Steve berättade också hur det finns väldigt få intellektuella kambodjaner över 40 år (de mördades av röda khmererna), så det finns ingen kraftfull politisk styrning i landet. Han berättade även att de flesta kambodjaner är väldigt toleranta mot varandra och utlänningar och att det troligtvis inte kommer vara mycket till motstånd för framtida idiotiska politiska påbud. Steve berättade att han ska till anarchapulco i acapulco i Mexiko, som arrangeras av Jeff Berwick och vi är avundsjuka. En annan anekdot från träffen var att Steve hade träffat Jeff Berwick i Phnom Penh för något år sedan.

IMG_20150216_211008

Steve och Pontus!

Notan för två måltider och 10 öl blev 0,06 bitcoin (14 dollar). Tack Steve för en trevlig kväll! 🙂

After the visit to the killing fields and the prison S-21, we took a three km-walk to the coin café (there is a good map on their facebook page). There we met Steve, an American ancap who lives in Phnom Penh since six years and his two adorable daughters and wife. It was a very rewarding evening where we talked about bitcoin, what it is like to live in Cambodia being an ancap and world politics. Most transactions in Cambodia is done with cash, so it may be a little difficult for bitcoin to gain a foothold here. Steve also told us that there are very few intellectual Cambodians over 40 years (they were murdered by the Khmer Rouge), so there is no powerful political governance in the country. He also told us that most Cambodians are very tolerant of each other and foreigners and Steve did not think that there will be much resistance to political stupidity in the future. Steve told us he is going to anarchapulco in Acapulco (Mexico), organized by Jeff Berwick soon and we are jealous. Another anecdote from the meeting was that Steve had met Jeff Berwick in Phnom Penh a few years ago.

The bill for two meals and 10 beer was 0.06 bitcoin ($ 14) and thank you Steve for a nice evening! 🙂

 

S-21

 

IMG_6987

En av byggnaderna vid S-21 och framför byggnaden syns några av tortyrmetoderna. One of the buildings of S-21. Some of the torture methods are seen in front of the builiding.

Efter lunchen åkte vi till fånglägret/fängelset S-21 (Tuol Sleng museum), som fått sitt namn efter att vaktchefen hade walkie-talkie nummer 21. Innan röda khemererna tog över Kambodja så var dessa byggnader en skola, men vid kommunisternas övertagande så blev klassrummmen tortyrkammare och fånghålor. Precis som Nazisterna, så var kommunisterna mycket noga med att dokumentera varje fånge. Varje individ som kom till S-21 fotograferades och mättes och nogranna anteckningar gjordes från alla förhör. Fångarna blev tvingade genom olika utstuderade tortyrmetoder att erkänna att de var CIA eller KGB agent eller motarbetade kommunismen och domen blev alltid avrättning vid Choeung Ek (dödens fält) efter att all information uttömts.

I ett av rummen fanns en utställning som handlade om Sveriges vänster-rörelses anmärkningsvärda förhållande till Pol Pot regimen. Sverige var det enda landet som tilläts besöka Kambodja och röda khmererna. En av våra stora frågor som dök upp hos oss efter besöket vid dödens fält var varför Pol Pot sågs som den officiella ledaren av Kambodja i världssamfundets ögon och fick representera Kambodja i FN hela tolv år efter det att kommunisterna störtats av Vietnam. En stor anledning till detta verkar vara Sveriges (bl.a. Jan Myrdal och Gunnar Bergströms) aktiva stöd till Pol Pot (personen som slaktat ⅕ av sin egen befolkning) och det i sin tur har lett till att rättegångarna mot de ledande kommunisterna inte kunde börja förrän 2006, åtta år efter att Pol Pot dog (efter att ha levat fritt fram till 1 år innan hans död) och 30 år efter början på folkmordet.

Även fast den svenska delegationen fick se tillrättalagda platser och människor som hade tvingats att sätta upp sitt bästa leende så hade Jan Myrdal starka misstankar att oppositionella måste ha mördats, men Jan såg det som att målet helgade medlen för att kunna nå den kommunistiska drömmen (härlig kille!).

IMG_6996

Nu och då porträtt av medlem ur röda khmer armén! Now and then portrait on a former member of the Khmer Rouge army!

Det var även intervjuer med personer som frivilligt eller ofrivilligt anslutit sig till röda khmerernas armé. Många fotografier av de som  suttit i S-21 (och senare mördats) finns utställda på muséet och även många förhörsprotokoll som innehåller deras livshistoria, anhöriga och vad de tvingades erkänna finns att läsa. När Phnom Penh befriades 1979 av den vietnamesiska armén så var endast sju vuxna och fem barn levande kvar i fängelset. Historier från några av dessa överlevande fanns också att läsa här.

After lunch we went to the detention center/prison S-21 (Tuol Sleng Museum), named after the prison officer who had walkie-talkie number 21. Before the red khemers took power in Cambodia these buildings were a school, but after the communist takeover these class rooms became torture chambers and prison cells. Just like the Nazis, the communists meticulously documented each prisoner. Every individual who came to S-21 was photographed and measured and lengthy files were kept from all interviews. The prisoners were forced to admit through various elaborate torture methods that they were CIA/KGB agents or opposed to the communist party and the judgement was always execution at Choeung Ek (Killing Fields) after all the information was extracted.

IMG_6992

Fängelseceller uppbyggda i ett föredetta klassrum. Prison cells bulit in a former class room!

In one of the rooms there was an exhibition about the Swedish left-movements remarkable relation to the Pol Pot regime. Sweden was the only country that was allowed to visit Cambodia and the Khmer Rouge. One of our big questions that popped up with us after the visit to the killing fields was why Pol Pot was seen as the official leader of Cambodia in the international community’s eyes and represented Cambodia at the UN twelve years after the communists were overthrown by the Vietnam military. A major reason for this seems to be Sweden’s (Jan Myrdal and Gunnar Bergström’s) active support to Pol Pot (the person who slaughtered ⅕ of the Cambodian population), and this in turn can explain why the trials of the leading Communists could not begin until 2006, eight years after Pol Pot died (after having lived freely until one year before his death), and 30 years after the start of the genocide.
Even though the Swedish delegation was shown highly glorified places and people who had been forced to put up their best smile, Jan Myrdal had strong suspicions that the opposition must have been murdered, but Jan saw it as a prize worth paying to reach the communist dream (lovely guy!).

There were also interviews with individuals who voluntarily or involuntarily joined the Khmer Rouge army. Many photographs of those who sat in the S-21 (and later murdered) are exhibited in the museum and also their interrogation reports containing their life story, family members and what they had to admit under torture. When Phnom Penh was liberated in 1979 by the Vietnamese army, there were only seven adults and five children who were left alive in the prison. Stories by some of these survivors was also available in the museum. 

Bildtext nedan: Svenska vänsterrörelsens inblandning och stödjande av Pol Pot! The Swedish left movement’s involvement and support for Pol Pot!

IMG_6973 IMG_6974 IMG_6975

Uppdrag för dagen!

IMG_6916

Letandes efter busstationen! Looking for the bus station!

Första målet för dagen (och det svåraste!) var att försöka gå upp i tid för att komma tillrätta med jetlaggen och det lyckades vi med till viss del. Dagens uppdrag var att hitta till den busstation som sålde biljetter till den direktbuss till Kep som vi vill åka med på tisdag. I Phnom Penh finns ingen central busstation (eller resecentrum) och ingen lokaltrafik, så varje bussbolag har sin egen busstation och dessa är utspridda över staden. De flesta stora bussbolag (Soraya, Mekong, Giant Ibis)  finns dock i närheten av Psah Thom Thmey (central market). Efter lite letande kunde vi hitta busstationen och köpa bussbiljetter till på tisdag för 6 dollar styck. Det finns nästan ingen persontågtrafik här och vad vi har hört så ska tåget vara ökänt i Kambodja, så därför undviker vi tåg.

IMG_6926

Pontus vid central market provandes hattar och kepsar. Valet föll tillslut på den svarta kepsen som han bär på bilden! Pontus at the central market trying out hats and caps. Finally, the choice fell on the black cap he wears in the picture!

 

Nästa uppdrag var att hitta solhattar till oss båda, samt solglasögon och hörlurar till Pontus. Vi besökte central market som är en stor inomhusmarknad byggd i art deco-stil. Jättefin, men tyvärr glömde vi att fota den (ni får googla om ni är intresserade :)). Uppdraget kunde slutföras och vi kunde även få med oss en klase småbananer och en mango hem!

En glädjande nyhet för er som är intresserade av bitcoin, så kan vi meddela att vi ska möta upp ett litet gäng bitcoinentusiaster här i Phnom Penh imorgon för att äta middag på första stället i Kambodja som accepterar bitcoin :).  Här kommer lite länkar till deras fb och blogg.

IMG_20150215_164721

Ulrikas nya solhatt och frukten som vi köpte med oss hem. Dessa småbananer är riktigt goda! Ulrika’s new sun hat and the fruit we bought home! The mini bananas are so good!

 

The first goal of the day (and the hardest!) was trying to get up in time to overcome our jet lag and we managed that to some degree. Today’s mission was to find the bus station that sold tickets for the direct bus to Kep that we want to travel with on tuesday. In Phnom Penh, there is no central bus station (or travel center) and no local bus grid, so each bus company has their own bus station and they are scattered across the city. Most major bus companies (Soraya, Mekong and Giant Ibis) are located around Psah Thom Thmey (Central Market). After some searching, we could buy bus tickets for Tuesday for $ 6 apiece. There are almost no trains for people here and they are notorious in Cambodia as far as we’ve heard, so we avoid them.
The next task was to find sun hats to both of us, as well as sunglasses and headphones to Pontus. Therefore, we visited the Central Market which is a large indoor market built in Art Deco style. Really nice, but unfortunately we forgot to photograph it (you can google it if you are interested :)). The mission was successfull, and we also brought a bunch of mini bananas and a mango home!

Also, good news for those of you who are interested in bitcoin! We will meet up with a small bunch of bitcoin enthusiasts here in Phnom Penh tomorrow to have dinner at the first place in Cambodia which accept bitcoin :).
Here are some links to their fb and blog.

(48) 36 timmar senare…

För snart 36 timmar sedan (i skrivandets stund och vi var trötta så det ska vara 36 timmar och inte 48!!!) ringde väckarklockan hemma hos Pontus pappa och vi sitter nu på takterrassen till vårt hostel och ser ut över Phnom Penh. Tack Lars-Göran och Anita för att ni skjutsade ned oss till Arlanda! Vi har ätit middag på ett ställe där de knappt kunde engelska, men kroppsspråk gick bra. Det blev en efterlängtad, god tallrik stekt ris med bläckfisk och skaldjur för 2 dollar och öl för 1 dollar styck.

Intryck ifrån resan:

  • Cathay Pacific (med basen i Hongkong) är ett väldigt trevligt flygbolag att resa med. De hade väldigt god mat och trevlig personal.
  • På flygplatsen i Hongkong varnades människor för Ebola-viruset och ombads vara uppmärksamma på diverse symtom.
  • Vi var lite oroliga att det skulle vara krångligt att komma in i Kambodja, speciellt om man inte har en biljett ut ur landet. Det var dock inga problem med det (man lämnade bara tomma fält där de frågade efter utresedatum m.m). Det var lite pappersarbete att fylla i innan vi landade dock, men det var inte så jobbigt.
  • De hade höjt VISUM-avgiften från 20 till 30 dollar.
  • Väl genom tullen tog vi en tuk tuk för 9 dollar (kan bli billigare om man orkar gå en liten bit utanför flygplatsen) till vårt första boende, som är ett jättemysigt litet hostel utanför turiststråken.
  • Intressant första upplevelse var att se en pojke i  10-12 årsåldern skjutsa sina småsyskon (ca 1 och 4-5 år gamla) på en moped mitt i rusningstrafiken.
  • Vårt rum är enkelt, men fint och vårt hostel ligger i ett lugnt område i en vanlig kambodjansk stadsdel.
  • Vi har en fladdermus som bor på uteterassen.
wpid-wp-1424767336213.jpeg

Pappersarbete för att släppas in i Kambodja. Paper work to enter Cambodia.

Nearly 48 hours ago the alarm clock rang at Pontus dad’s home and now we have eaten dinner in Phnom Penh and we are writing this blogpost from the rooftop of our hostel with a view over the city. Thanks Lars-Göran and Anita that you drove us to Arlanda! Here, we ate dinner at a place where we had to use mainly body language and we were served a delicious plate of fried rice with squid and seafood for $ 2 and beer for $ 1 each.

Memorable impressions from our trip:

  • Cathay Pacific (based in Hong Kong) is a very nice airline company to travel with. They had very good food and friendly staff.
  • At the airport in Hong Kong they warned people of the Ebola virus and people were asked to pay attention to various symptoms.
  • We had some concerns that it would be complicated to get into Cambodia, especially if you don’t have a ticket out of the country. However, there was no problem with this (you just leave the field empty where they asked for the departure date etc.). It was a bit of paperwork to fill out before we landed, but it was not so hard.
  • They had raised the fee for tourist VISA from 20 to 30 dollars.
  • Once through customs we took a tuk tuk for $ 9 (can be cheaper if you go a little bit outside the airport) to our first accommodation, which is a really nice little hostel outside the tourist trail.
  • On the road from the airport we saw a boy, age 10-12 years, driving his younger siblings (about 1 and 4-5 years old) on a moped in the middle of rush hour traffic.
  • Our room is simple, but nice and our hostel is located in a quiet area of an ordinary Cambodian neighborhood.
  • We have a bat that lives on our rooftop.

    20150212_192054

    Vårt rum! Our room!

 

© 2019 Ankor på vift

Theme by Anders NorenUp ↑