A freedom-oriented lifestyle blog

Tag: maternity hospital

The second pregnancy part II – it is a boy and choosing a maternity hospital

I left you in the previous post with a ticking heart in week 9 and a loose plan for this pregnancy. I came back to the obgyn clinic the following week to take a blood sample before the KUB test (combined ultrasound and biochemical test) to see the risk of carrying a child with, among other things, trisomy 21.


Jag lämnade er i förra inlägget med ett tickande hjärta i vecka 9 och en lös plan för graviditeten. Jag kom tillbaka till obgyn-kliniken veckan efter för att ta ett blodprov inför KUB-testet för att se risken för att bära ett barn med bland annat trisomi 21.

Week 12 ultrasound

The week 12 ultrasound went very well and I had an obgyn doctor who was very knowledgeable and thorough. It was also at this ultrasound that we clearly saw that it was a little boy lying in there growing. Let’s just say that we were not able to avoid seeing what gender our baby had.

As I’m 37 years old when I’m expecting child number 2, I had plans to do the Panorama test, an extended genetic test, if the week 12 ultrasound did not look excellent. The calculated risk of trisomy 21 in this case was 1:10 000 (it is 1:190 for my age) and I was also told by my obgyn that he rarely met pregnant women my age who had such good values ​​on all the markers they look at. I felt that the Panorama test was unnecessary after hearing all that. Instead, I would agree to do the triple test through my obgyn clinic to investigate the risks of the other two trisomies (13 and 18), among a few other genetic defects, a few weeks later.

Now that everything looked good, we could also go public with the happy news that we were expecting a little brother to join our family in the spring of 2021.

Little brother at week 12!

Vecka 12 ultraljudet gick väldigt bra och jag hade en obgyn-läkare som var väldigt kunnig och noggrann. Det var även vid detta ultraljud som vi klart och tydligt såg att det var en liten pojke som låg där inne och växte. Låt oss bara säga att vi inte kunde undvika att se vilket kön vår bebis hade.

Då jag är 37 år nu när jag väntar barn nummer 2 så hade jag planer på att göra Panoramatestet, ett utökat genetiskt test, om vecka 12 ultraljudet inte såg utmärkt ut. Jag kände dock att det inte behövdes efter att få reda på att den uppmätta risken för trisomi 21 i detta fall var 1:10 000 (ligger på 1:190 för min ålder) och att jag från min obgyn fick höra att det var sällan han träffade gravida kvinnor i min ålder som hade så bra värden på alla markörer de tittar på. Istället skulle jag acceptera att göra trippeltestet via min obgyn-klinik för att undersöka riskerna för de två andra trisomierna (13 och 18), samt några andra genetiska defekter, några veckor senare. 

Nu när allt såg bra ut så kunde vi även gå ut med den glada nyheten att vi till våren 2021 väntade en liten bror till familjen.

Ulrika’s family came to visit us in late September and Othilia got the honor of telling them that she would become a big sister! Thank you Rebecca for this lovely photo!

My status during the first trimester

Between week 6 and week 12/13 I felt very low. I experienced another type of nausea and aversion that I didn’t experience with my previous pregnancy. With Othilia, I vomited every day and was triggered by many odors, but the nausea was not constant. After vomiting, I usually felt pretty good. This time I didn’t vomit once, but had nausea that was far up my throat all the time. This time I didn’t have a problem with the smell of coffee, however, I could not stand either the smell or taste of red meat. I have had more aversions this time around, but the strongest was the one towards red meat.

The fatigue was not of this world this time either. But now I had a two-year-old as well, so I want to say that I was much more tired this time than when I carried Othilia.
I started to feel better after week 12/13 and I got a few weeks of well-being before the nausea struck again. More about that in the next blog post.

Othilia turned two during those days of nausea and fatigue. We managed to create a lovely birthday party for her even though I wasn’t feeling well. Thank you Caroline for such a lovely photo of our daughter.

Mellan vecka 6 och vecka 12/13 mådde jag väldigt dåligt. Jag upplevde en annan typ av illamående och aversion som jag inte upplevde med förra graviditeten. Med Othilia kräktes jag varje dag och triggades av många lukter, men illamåendet var inte konstant. Efter en kräkning mådde jag rätt så bra. Denna gång kräktes jag inte en enda gång, men hade ett illamående som satt långt upp halsen hela tiden. Denna gång hade jag inte problem med kaffedoften, däremot klarade jag inte av varken lukt eller smak av rött kött. Jag har betydligt fler aversioner denna gång, men den starkaste var den mot rött kött.  

Tröttheten var inte av denna värld heller denna gång. Nu hade jag dock en tvååring också, så jag vill säga att jag var mycket tröttare denna gång än när jag bar på Othilia. 
Jag började må bättre efter vecka 12/13 och jag fick några veckor av välmående innan illamåendet slog till igen. Mer om det i nästa blogginlägg.

Register at a maternity hospital

Depending on where in the Czech Republic the maternity hospital is located, the rules for registration may be different. For all maternity hospitals in Prague, registration opens on the day you enter week 14+0. You can not register earlier. For hospitals outside the Prague area, later registrations apply and I had to make a choice before week 14+0 which hospital I want to give birth to little brother in. I have so far counted 7 maternity hospitals located in or near Prague so I had research to do.

With Othilia, I had chosen Rakovnik, a hospital about an hour from where we live in Prague. Rakovnik is the maternity hospital with the absolute best reputation for what I was looking for. This time Rakovnik must be my second choice as I want to stay at home as long as possible before we go in as we now also have a little Othilia at home. Rakovnik also has a later registration, so depending on what the Corona situation looks like in April, I can always fall back on Rakovnik as a maternity hospital.

What I’m looking for is a place to give birth to a child that feels like a home birth, but that is located in a hospital area. I got that feeling at Rakovnik, but this time I needed to find a place closer to our home to welcome our little brother.

My first choice this time has fallen on Bulovka and their birthing center. There is a newly opened ward in the hospital area where midwives are responsible for the birth. At the same time, you are only a short way from the maternity ward at the hospital, where doctors are responsible for the birth and where you go if your birth suffers from complications. At the maternity center you can rent a maternity apartment and this is where I hope to go if no complications arise. I hope to have as good an experience here as I had at Othilia’s birth at Rakovnik.


Beroende på var i Tjeckien förlossningssjukhuset ligger så kan reglerna för inskrivning vara olika. För alla förlossningssjukhus i Prag så öppnar registreringen den dag du går in i vecka 14+0. Du kan inte skriva in dig tidigare. För sjukhus utanför Pragområdet gäller senare registreringar och jag behövde innan vecka 14+0 göra ett val för vilket sjukhus jag vill föda lillebror i. Jag har hittills räknat till 7 förlossningssjukhus som finns i eller i närheten av Prag så jag hade lite att göra. 

Med Othilia hade jag valt Rakovnik, ett sjukhus cirka en timme från Prag. Rakovnik är det förlossningssjukhus med absolut bäst rykte för vad jag letade efter. Denna gång får Rakovnik vara mitt andrahandsval då jag vill stanna så länge som möjligt hemma innan vi åker in då vi nu även har en liten Othilia hemma. Rakovnik har även en senare registrering så beroende på hur Corona-situationen ser ut i April så kan jag alltid falla tillbaka på Rakovnik som förlossningssjukhus

Det jag letar efter är en plats att föda barn på som känns som en hemförlossning, men som är på ett sjukhusområde. Den känslan fick jag på Rakovnik, men denna gång behövde jag finna en plats närmare vårt hem att välkomna vår lillebror.

Mitt försthandsval denna gång har fallit på Bulovka och deras förlossningscenter (birthing center). Det är en nyöppnad avdelning på sjukhusområdet där det är barnmorskor som är ansvariga för förlossningen. Samtidigt som du är ett stenkast från förlossningsavdelningen på sjukhuset där läkare är ansvariga för förlossningen och dit du kommer om din förlossning drabbas av komplikationer. På förlossningscentret kan man hyra en förlossningslägenhet och det är dit jag hoppas på att få komma om inga komplikationer uppstår. Jag hoppas på att få lika bra upplevelse här som jag hade vid Othilias födelse vid Rakovnik.

Bye for now! During a few weeks in October and beginnning of November I felt good and we could be outdoors exploring rural parts of the Czech Republic.

In order not to make the texts too long, I say goodbye for this post and welcome you to continue reading in part III a little later.


För att inte göra texterna för långa så säger jag hejdå för detta inlägg och välkomnar er att lite senare läsa fortsättningen i del III. 

 

Why we have chosen to give birth in Prague

We have decided to welcome our child here in the Czech Republic after months of research. Our research started with the whole world and ended with Prague in Czech Republic. The reasons behind this can be summed up in a few sentences

  • It is our first child so we decided to be in Europe, it is a bit closer to our families compared to Asia and Central America.
  • We looked for good quality medical services which was covered by Ulrika’s maternity insurance.
  • We wanted to either be really close to Sweden, but not in Sweden, or have a community surrounding us (Tallinn, Prague and Malta was added to our list)
  • We wanted to be able to have private options, especially when it came to midwifes. (Lissabon was added to our list)
  • Prague became our main choice mainly due to that we have our good friends the King family here. They have already gone through giving birth to a child here and they have connections that we could use.
  • The Czech Republic has one of the world’s lowest maternal mortality rates and they also have a good prenatal care.
  • It’s cheap to give birth here, about six times cheaper than Sweden and you get a lot for the money here. For example, you can have a private midwife and the hospital you choose is actually the hospital you are going to give birth at. This is not you what you can expect giving birth in for instance, Sweden.
  • The final argument to give birth in Prague was when the speaker list of this year’s version of Hacker’s Congress was released and we managed to get tickets to it.

Vi har beslutat att välkomna vårt barn här i Tjeckien efter månader av efterforskning. Vi utgick från hela världen och det  slutade med Prag i Tjeckien. Anledningen till detta kan sammanfattas med några få meningar

  • Det är vårt första barn så vi bestämde oss för att vara i Europa, det är lite närmare till våra familjer jämfört med Asien och Centralamerika.
  • Vi letade efter högkvalitativa medicinska tjänster och som täcktes av Ulrikas graviditetsförsäkring.
  • Vi ville antingen vara riktigt nära Sverige, men inte i Sverige, eller ha en grupp av frihetliga vänner som omger oss (Tallinn, Prag och Malta lades till på vår lista)
  • Vi ville ha privata alternativ, särskilt när det gäller barnmorskor. (Lissabon lades till vår lista)
  • Prag blev vårt främsta val på grund av att vi har våra goda vänner, familjen King här. De har redan gått igenom att föda ett barn här och de har kontakter som vi kan använda.
  • Tjeckien har en av de lägsta mödradödlighetsiffrorna i världen och väldigt bra neonatalvård.
  • Det är billigt att föda här, ungefär sex gånger billigare än Sverige och du får väldigt mycket för pengarna här. Exempelvis kan du ha privat barnmorska och sjukhuset du väljer är faktiskt det sjukhus som du kommer föda på. Det är något du inte kan förvänta dig när du föder i till exempel Sverige.
  • Det sista argumentet för att föda i Prag var när talarlistan av årets version av Hacker’s Congress släpptes och vi lyckades få biljetter till det.

The hospital we have chosen is located outside Prague – there are at least seven different maternity hospitals that we have found in and around Prague and some have better reputation than others. From the expat community here in Prague, three hospitals stood out (Rakovnik, Neratovice and Horovice) as being the most woman-friendly where birthing a child to a large extent is not looked  upon as a medical problem and where the “assembly line”-principle is not applied.

Another important thing for Ulrika was to have her own private midwife, who she can get to know before the delivery and be sure that the person who is going to be responsible for the birth has good knowledge about birthing techniques and has the personality that is complementary to Ulrika.  All this can be found in Prague, there is a big market for private midwifes and doulas here, and we were fortunate to have contacts that could help us find a good midwife.


Sjukhuset som vi har valt ligger utanför Prag – det finns minst sju olika förlossningssjukhus som vi hittat i och runt Prag och vissa sjukhus har ett bättre rykte än andra. Från “Expat”-gruppen här i Prag fick vi veta att tre sjukhus stod ut (Rakovnik, Neratovice och Horovice) som de mest kvinnovänliga sjukhusen där en födsel till stor del inte betraktas som ett medicinskt problem och löpandebandprincipen inte tillämpas

En annan viktig sak för Ulrika var att ha sin egen privata barnmorska, som hon kan lära känna innan förlossningen och vara säker på att personen som ska vara ansvarig för födelsen har goda kunskaper om förlossningstekniker, samt har en personlighet som är komplementär till Ulrika. Detta går att hitta i Prag, det finns en stor marknad för privata barnmorskor och doulas här, och vi hade tur att ha kontakter som kunde hjälpa oss att hitta en bra barnmorska.

Marketa is showing us one of two birthing rooms at the hospital.

Marketa is our midwife and she works part time at one of the top ranked hospitals (by the expat community) around Prague, and she was the one who could get us in to the most popular one Rakovnik. All hospitals here works differently, most require you to do a pre-registration at twelve weeks of pregnancy and some as late as week 36. Our hospital was of the first kind, but our midwife works here so we could do the pre-registration at week 28 when we where in Prague last time (in June). We got a guided tour around the hospital and Marketa went through step by step what happens here during birthing and what options Ulrika has.

Ulrika’s Czech midwife has worked 15 years as a midwife in a natural birthing center in Australia so she speaks excellent English and is also very knowledgeable about alternatives to both pharmacological pain relief and routine C-sections due to breech positioning.  In some hospitals in Prague, you’re not even allowed to choose the birthing position, but here you can even choose to give birth in a pool. This hospital suits our midwife the best and we hope that it will suit us too.


Marketa är vår barnmorska och hon arbetar deltid på en av de högst rankade sjukhusen (enligt expatgruppen) runt Prag, och hon var den som kunde ta oss in på det populäraste av dem Rakovnik. Alla sjukhus fungerar olika, de flesta kräver att du gör en förregistrering vid vecka tolv av graviditeten och några så sent som i vecka 36. Vårt sjukhus är av den första sorten, men vår barnmorska jobbar här så vi kunde göra förregistreringen i vecka 28 när vi var i Prag förra gången (i juni). Vi fick en guidad tur runt sjukhuset och Marketa gick igenom steg för steg vad som händer här under födseln och vilka alternativ som Ulrika har.

Ulrikas tjeckiska barnmorska har arbetat 15 år som barnmorska i ett naturligt födelsecenter i Australien så hon talar utmärkt engelska och är också mycket kunnig om alternativ till både farmakologisk smärtlindring och rutin kejsarsnitt på grund av sätesbjudning. På vissa sjukhus i Prag får du inte ens välja födelseposition själv, men här kan du till och med välja att föda i en pool. Detta sjukhus passar vår barnmorska bäst och vi hoppas att det passar oss också.

Our hospital requires a week 36 examination to be completely registered for birth here, so that was why we needed to be in Prague before Ulrika entered week 36. Our midwife met us at the hospital and went through important hospital policy documents and did the CTG-monitoring (a procedure where you monitor the baby’s heartbeat for a longer time). We also did an ultrasound and the last blood work and other tests Ulrika needed to do before the birth. We got to see one of the doctors working at the maternity ward and filling in all the necessary data in Ulrika’s journal.

Our midwife is the one who takes care of Ulrika and all the necessary check ups the last weeks of the pregnancy and she is the one we will call when the delivery starts. She will be the one handling the delivery at the hospital with doctors standing by, if an acute situation would occur, and she will also be handling the postnatal care and do home visits after the birth.


Vår sjukhus kräver en undersökning vid vecka 36 för att man ska vara helt registrerad för födelse här. Därför behövde vi vara i Prag innan Ulrika gick in i vecka 36. Vår barnmorska träffade oss på sjukhuset och gick igenom viktiga policy dokument från sjukhuset och gjorde CTG- mätning (en metod där man övervakar barnets hjärtslag under längre tid). Vi gjorde också ett ultraljud och de sista blodtesterna och andra test som Ulrika behövde göra före födseln. Vi träffade en av de läkare som arbetar på förlossningsavdelningen och fick fylla i alla nödvändiga uppgifter i Ulrikas journal.

Vår barnmorska är den som tar hand om Ulrika, barnet och alla veckokontroller de sista veckorna av graviditeten och hon är den vi ska ringa till när förlossningen startar. Hon kommer att vara den som är ansvarig för förlossningen på sjukhuset där läkare står “stand by”, om en akut situation skulle inträffa, och hon kommer också att hantera eftervården och göra hembesök efter födseln.

Everything looked great and our girl has not been fixated yet, but she is head down at the moment.
A link to the brochure about creating a positive birth experience and knowing your rights in the Czech Republic can be found here. It is a very important document which can also be found in Czech, Russian, Vietnamese and Romani.


Allt såg bra ut och vår flicka har ännu inte fixerat sig, men hon har huvudet nedåt just nu.
En länk till broschyren om att skapa en positiv födelseupplevelse och att veta dina rättigheter i Tjeckien finner du här. Det är ett mycket viktigt dokument som även finns på tjeckiska, ryska, vietnamesiska och romska.

© 2024 Ankor på vift

Theme by Anders NorenUp ↑