Ankor på vift

A freedom-oriented travel blog

Category: Våra reflektioner (page 2 of 3)

Ett år ute i världen! / One year out in the world!

(Please scroll down to the orange text for the English version)

Den 12:e februari 2015 startade vår resa genom att vi klev av planet och satte fötterna i Kambodja och vi har hunnit besöka 11 länder på 3 kontinenter under denna tid. Vi firar 1 år som nomader och det tänkte vi fira med att göra en liten lista på topp 13 platser som vi gillar extra mycket under dessa 12 månader som vi varit ute på vift och vi presenterar dem i bokstavsordning nedan. Det var verkligen svårt att sortera ut de bästa platserna och därför gör vi en topp 13- istället för en topp 10-lista. Vill ni se bilder från platserna så är det bara att följa länkarna!

Acapulco, Mexiko – Det är främst människorna som gör att denna plats hamnar på vår topplista, men vi gillar även turistdelen av staden och att viken gör att vattnet är lugnt så vi kan bada här.

Amed, Indonesien (Bali) – Jättemysig liten by på östra Bali med bra dykställen och inte lika turistigt som resten av Bali.

Don Det, Laos – En väldigt frihetlig och liberal liten ö i Mekongfloden som delar Kambodja och Laos i södra delen av Laos. Du faller snabbt in i den lugna atmosfären och njuter av de vackra soluppgångarna.

Jodhpur, Indien (Rajasthan) – Fantastisk stad i nordvästra Indien som förde våra tankar till tusen och en natt!

Mulu, Malaysia (Borneo) – Nationalpark i nordvästra Borneo med stora spektakulära grottsystem som man kan utforska!

Munnar, Indien (Kerala) – Ligger på 1700 meters höjd i södra Indien och är omringat av teplantage. Det luktar väldigt gott där och naturen är fantastisk!

Perhentianöarna, Malaysia – Två öar med kritvita stränder, blått vatten och en grön djungel. Dykningen är bra här, men vi njöt mest av stranden och atmosfären!

Puerto Escondido, Mexiko – Maten, atmosfären och naturen är så mycket bättre här än på sydöstra delen av Mexiko där alla stora, artificiella turistorterna finns.  

San Cristobal del Las Casas, Mexiko – En kyligare del av Mexiko och på 2200 meters höjd. Kan bli kallt, speciellt på kvällarna, men staden här jättemysig med intressant och färgglad arkitektur.

Singapore – En futuristisk stad som har många frihetliga fördelar om man inte har medborgarskap där. Vi gillade att umgås med ett härligt gäng libertarianer där!

Sipadan, Malaysia (Borneo) – Ett dykparadis! Fiskar på steroider och så mycket hajar och sköldpaddor!

Ubud, Indonsien (Bali) – En frihetlig plats med många expats boende där. Vi gillade särskilt bitcoin-människorna och den lugna atmosfären där.

Vang Vieng, Laos – Väldigt fin natur och mycket att göra om man gillar utomhusaktiviteter, som exempelvis klättring, och det var också väldigt frihetligt här.

On February 12 (2015), we started our trip when we got off the plane and put our feet on the Cambodian soil, and we have managed to visit 11 countries on three continents since then. We wanted to celebrate one year as nomads by making a list of the top 13 places we liked extra much during these 12 months that we have been travelling and we present them in alphabetical order below. It was really difficult to sort out the best places we have visited, therefore we decided to make a top-13 instead of a top-10 list. You can just follow the links if you want to see pictures from the places!

Acapulco, Mexico – It is mainly the people who make this place end up on our list, but we also like the tourist part of town and the bay makes the water calm so we can swim here.

Amed, Indonesia (Bali) – A small village in East Bali with very good diving spots and not as touristy as the rest of Bali.

Don Det, Laos – A very libertarian and small island in the Mekong River, that divides Cambodia and Laos in the south of Laos. You fall quickly into the peaceful atmosphere and enjoying the beautiful sunrises.

Jodhpur, India (Rajasthan) – Great city in northwestern India that brought our thoughts to the book thousand and one night!

Mulu, Malaysia (Borneo) – A National Park in the north of Borneo with large spectacular cave systems that you can explore!

Munnar, India (Kerala) – Located at 1700 meters altitude in south India and the small town is surrounded by tea plantations. It smells very good here and the mountainous scenery is fantastic!

Perhentian Islands, Malaysia – two islands with white sandy beaches, blue water and a green jungle. The diving is good, but we enjoyed the beach and the atmosphere most during our time there!

Puerto Escondido, Mexico – The food, the atmosphere and the scenery is so much better here than in the southeastern part of Mexico where most of the large, artificial tourist resorts are located.

San Cristobal del las Casas, Mexico – A colder part of Mexico at 2200 meters altitude. It can get cold there, especially in the evenings, but the town is very cozy with interesting and colorful architecture.

Singapore – A futuristic city that has many libertarian benefits if you do not have citizenship there. We liked very much hanging out with a great group of libertarians there!

Sipadan, Malaysia (Borneo) – A diving paradise! Fishes on steroids and so much sharks and turtles living around that island!

Ubud, Indonsien (Bali) – A libertarian place with many expats living there. We especially liked the bitcoin people and the peaceful atmosphere there.

Vang Vieng, Laos – Very nice scenery and plenty to do if you like outdoor activities such as climbing, and it was also a libertarian atmosphere here.

Vårt vattenhål och syn på avkriminalisering av droger / Our watering hole and view on decriminalization of drugs

(Please scroll down to the orange text for the English version)

Vi stannade rätt länge vid Zicatelastranden och vi trivdes oerhört bra där så vi vill dela lite fler bilder med er innan vi berättar om det fantastiska Acapulco där vi nu befinner oss. Zicatela är ett surfarparadis och inte något för den som gillar att simma runt i lugna vatten. Vågorna kan bli 16 meter höga och flera internationella surftävlingar har tagit plats där. Trots den hårda mexikanska droglagstiftningen så är det en väldigt drogliberal plats. Det var nästan varje dag som någon kom upp till oss och erbjöd diverse droger och vi blev därför inspirerade att skriva om våra reflektioner om droger och droglagstiftning.

Vår erfarenhet är att ju hårdare lagstiftning mot droger ett land har som vi besökt på vår resa, desto synligare har den svarta marknaden varit. Det visar bara på att förbud, till och med dödstraff, inte stoppar drogförsäljningen, den gör marknaden bara svart och mycket farligare då eventuella dispyter inte hamnar i domstolar utan ute på gatan. Karteller är storspelarna på marknaden och de tolerar varken sena betalningar eller konkurrens och det resulterar i att människor dör, men dödsfall orsakas också för att drogerna ibland blandas ut med livsfarliga ämnen innan de säljs till kunden. Den ohederliga säljaren vet att ingen kommer gå till rättsväsendet för att anmäla ett bedrägeri involverande något som är olagligt. Den enda som sätts bakom galler är då personen som upprättar anmälan, särskild eftersom poliserna ofta är korrupta och en del av den svarta marknaden för droger. Förbud driver även på utvecklingen av nya och farligare droger, då säljarna alltid ligger ett steg före lagstiftningen och det händer bland annat i Sverige. Det är därför flera människor dör i Sverige just för att de brukar eller missbrukar dessa nya droger. De vill inte riskera att hamna i fängelse och bli stigmatiserade i samhället, så de köper droger som fortfarande är lagliga, men som potentiellt kan vara dödligt farliga. Förbud av droger tar inte bort drogerna utan leder bara till organiserad kriminalitet, självskadebeteende, utanförskap och våld. Förre FN-chefen Kofi Annan, före detta presidenter från Mexiko, Colombia och Brasilien, flera ledare i EU-länder, före detta utrikesministern i Norge, Thorvald Stoltenberg, superentrepenören Richard Branson och självklart anarkokapitalister (!) är del i en växande skara människor som vill avkriminalisera droger. Cannabis för medicinskt bruk är idag lagligt i 24 delstater i USA och helt avkriminaliserat i flera delstater och allt fler länder. Portugal har varit ett föregångsland i Europa och tydligt visat hur goda effekter avkriminalisering kan ge. Opinionen för att avkriminalisera åtminstone Cannabis verkar gå i rätt riktning i många länder, vilket vi tycker är väldigt bra.

Nedan får ni ett gäng bilder från vårt fantastiska vattenhål, Zicatelastranden, och en bild som visar läget för Cannabis i världen!

We stayed for quite a while at Zicatela beach and we liked it alot, so we want to share some more pictures with you before we write about the amazing Acapulco where we are now. Zicatela is a surfer’s paradise and not something for those who like to swim around in calm waters. The waves can be 16 meters high and several international surf competitions have taken place there. Zicatela beach is a very drug liberal place despite the tough Mexican drug legislation. It was almost every day that someone came up to as and offered various drugs, so this inspired us to share our reflections about drugs and drug laws.

Our experience is that the tougher the laws against drugs are in a country that we have visited on our trip, the more visible the black drug market has been. It just shows that criminalization, even the threat of death penalty, do not stop drug sales. The market just moves under ground and becomes much more dangerous. Any dispute that arises can’t be settled in the courts, so instead the disputes are settled by violence on the streets. Cartels are the big players on the market and they don’t tolerate late payments or competition, which results in people getting killed, but deaths are also caused by lack of quality assurance information about the drugs and sometimes dangerous substances are being used to dilute the drugs before they are sold to the customer. The dishonest seller knows that no one will go to the courts to report a fraud involving something that is illegal. The only one being put behind bars will be the person reporting the fraud, especially because the cops often are corrupt and involved in the black market drug trade. criminalization also drives the development of new and more dangerous drugs, since the sellers are always one step ahead of the law and this happens for example in Sweden. That is why several people in Sweden die, because they exploit or misuse these new untested drugs. They do not want to risk going to jail and being stigmatized in society, so they buy drugs that are still legal, but could be deadly dangerous. The prohibition of drugs does not remove the drugs, but only leads to organized crime, self-harm, exclusion from society and violence. Former UN chief Kofi Annan, former presidents of Mexico, Colombia and Brazil, several leaders in EU countries, former Foreign Minister of Norway, Thorvald Stoltenberg, super entrepreneur Richard Branson and of course anarcho-capitalists (!) are part of a growing number of people who want to decriminalize drugs. Cannabis for medical use is currently legal in 24 US states and in some states and countries the use of Cannabis is entirely decriminalized. Portugal, in Europe, is an excellent example of how positive decriminalization of drugs can be. The opinion to decriminalize marijuana at least seem to be going in the right direction in many countries, which we think is very good.

Now you get a bunch of pictures from our amazing watering hole, Zicatela beach, and an image showing the position of Cannabis in the world!

Världens godaste hamburgare finns på vårt favoritcafé! The world's tastiest burgers are our favorite cafe!

Världens godaste hamburgare på vårt favoritcafé! The world’s tastiest burgers on our favorite cafe!

Och de har även så goda fisktacos! And they also serve excellent fish tacos!

Och de har även väldigt goda fisktacos! And they also serve excellent fish tacos!

Vi älskar solnedgångarna här! We love the sunsets here!

Vi älskar solnedgångarna här! We love the sunsets here!

Vi tog en rundtur och hittade lite roliga ställen i Zicatela beach! We walked around and found interesting places around Zicatela beach!

Vi tog en rundtur och hittade lite roliga ställen vid Zicatelastranden! We walked around and found interesting places around Zicatela beach!

20160125_133348.jpg20160131_131348.jpg

Ulrika matchar blommorna! Ulrika matches the flowers!

Ulrika matchar blommorna! Ulrika matches the flowers!

img_20160131_183808.jpgimg_20160131_183349.jpg

Zicatelastranden är cirka 2 km lång och det är inte så mycket turister här! Zicatela beach is about 2 km long and it is not so much tourists here!

Zicatelastranden är cirka 2 km lång och det är inte så mycket turister här denna tiden på året! Zicatela beach is about 2 km long and it is not so much tourists here now!

20160131_181034.jpg

Det blev reggaefestival på stranden en helg och vi fick lyssna till reggae på spanska! A reggae festival on the beach were playing music during a weekend and we got to listen to reggae in Spanish!

Det blev reggaefestival på stranden en helg och vi fick lyssna till reggae på spanska! A reggae festival on the beach were playing music during a weekend and we got to listen to reggae in Spanish!

 

Det blir Anarchapulco 2016 för oss! / It will be an Anarchapulco 2016 for us!

(Please scroll down to the orange text for the English version)

Nu har vi äntligen fixat vår julklapp till varandra och vi ville ge varandra biljetter till Anarchapulco-konferensen, i Acapulco (Mexiko) den 18-21 februari, med oerhört intressanta föreläsare. Vi ser speciellt framemot att lyssna på Larken Rose, Walter Block, Roger Ver, Trace Mayer, Adam Kokesh, Jeffrey Tucker, Jeff Berwick, Doug Casey och Rick Falkvinge, men även lyssna på flera som vi ännu inte är så bekanta med. Det vore jättekul att möta upp människor där som läser vår blogg, så hör av dig om du/ni också ska dit!

Vi hoppas att vi ses där!

We have finally bought our Christmas present to each other and we gave each other a ticket to the Anarchapulco conference in Acapulco (Mexico) on February 18 to 21, which promise an interesting list of speakers. We look forward to listening to Larken Rose, Walter Block, Roger Ver, Trace Mayer, Adam Kokesh, Jeffrey Tucker, Jeff Berwick, Doug Casey and Rick Falkvinge, but also to several people that we are not yet so familiar with. It would be great to meet up with people there who are reading our blog, so let us know if  you will also be there!

We hope to see you there!

wp-1452228559614.jpeg

En resumé av 2015 del II! / A recap of the year 2015, part II!

(Orange text = English version)

Gott nytt 2016!
Om ni vill läsa del I i vår årskrönika först så hittar ni den här! Ulrika har under 2015 också startat en serie om anarkokapitalism som ni kan hitta i menyn ovan eller här: del I, del II, del III och del IV!

Happy new 2016!
If you would like to read part I of our annual recap, you can find it here! Ulrika has also launched a serie about anarcho-capitalism in 2015, which you can find in the menu above or here: Part I, Part II, Part III and Part IV!

Juli Bali och Singapore / July Bali and Singapore
Vi åkte över till Bali för att Rebecca skulle ta dykarcertifikat och vi hamnade i Amed på Balis nordöstra kust. Vi trodde inte att något dyk skulle kunna bli lika bra som de vi gjorde i Sipadan, men Bali är en helt fantastisk dykplats också. Där fick vi dyka vid vraket USAT Liberty och när Rebecca fått sitt efterlängtade dykcertifickat, så valde vi att följa med till ön Nusa Penida för att dyka med jätterockor! Det är ett av de bästa dyken vi gjort hittills. Sedan åkte vi till Ubud och träffade våra nya vänner familjen King och gick på bitcoinmöte på arbetsplatsen för digitala nomader i Ubud, Hubud. Rebeccas äventyr på Bali slutade med vulkanutbrott, ett borttappat pass och en massa stress för att hon skulle kunna ta sig hem. Vi åkte till Singapore och lärde känna anarkokapitalister som vi nu räknar till våra vänner :)! Månaden avslutades med att vi gästade ett avsnitt av frihetsfaxen och vi var åter tillbaka på Bali!

We went over to Bali so Ulrika’s sister Rebecca could take her diving certificate, and we ended up in Amed on Bali’s northeast coast. We did not think that any dive could be as good as they were in Sipadan, but Bali is a totally awesome place to dive too. There we dove at the USAT Liberty wreck and when Rebecca got her long-awaited diving license, we chose to go to the island of Nusa Penida for diving with giant manta rays! It is one of the best dives we have done so far. After that we went to Ubud and met our new friends, the King family, and went on a bitcoin meetup at a workplace for digital nomads in Ubud, Hubud. Rebecca’s adventures in Bali ended with a volcanic eruption that delayed her departure to Sweden, a lost passport, and a lot of stress before she could get home. We went on to Singapore and met with anarcho-capitalists, which we now can call our friends :)! The month ended with us being guests on a swedish anarcho-capitalistic podcast and we were back again in Bali!

Rebecca spanar in jätterockorna i Bali! Rebecca checking in the giant manta rays in Bali

Rebecca spanar in jätterockorna i Bali! Rebecca checking in the giant manta rays in Bali!

Augusti Bali /  August Bali
Efter en hektisk juli, så valde vi att ta det lugnt på Bali och vi hängde i Kuta och Lovina. Vi satt vid en strand och sjöng tillsammans med trubadurer och drack arrack, vi åkte ut på havet och kollade på stjärnor och delfiner och vi hade svårt att välja vart vi skulle åka härnäst. Några dagar innan vårt visa skulle gå ut valde vi att vända om och åka till Sri Lanka istället för Australien eller Filippinerna.

We chose to take it easy in Bali after a busy July and we hung out in Kuta and Lovina. We sat on a beach, sang along with troubadours and drank arrack. We went out on the ocean and looked at stars and dolphins, and we had a hard time choosing where we would go next. A few days before our visa would expire, we decided to turn around and go to Sri Lanka instead of Australia or the Philippines.

Pontus rakade även av sitt långa skägg i Augusti! Pontus also got rid of his long beard in August!

Pontus rakade även av sitt långa skägg i Augusti! Pontus also got rid of his long beard in August!

September Sri Lanka / September Sri Lanka
Vi stannade en månad i Sri Lanka och det var här som vi gick igenom den byråkratiska processen för att ansöka om  visa till Indien. Sri Lanka är ett fantastiskt land och vi rekommenderar verkligen att åka dit. Vi hängde på stranden i Nilaveli i nordöst och besökte tsunamimuseét i Hikkaduwa i sydväst. Det var även här som vi fick en extrafamilj i Kandy och vi hoppas att vi en dag kan åka tillbaka och hälsa på!

We stayed a month in Sri Lanka and it was here that we went through the bureaucratic process for applying for a visa to India. Sri Lanka is an amazing country and we really recommend to visit the island. We hung out on the beach in Nilaveli in the Northeast and visited the tsunami museum in Hikkaduwa in the south west. It was also here that we got an extra family in Kandy and we hope that we can go back and visit them again one day!

Vår familj i Sri Lanka! Our family in Sri Lanka!

Vår familj i Sri Lanka! Our family in Sri Lanka!

Oktober Indien / October India
Indien är ännu ett fantastiskt land som vi fick möjlighet att besöka och trots att vi var där i 7 veckor, så hann vi bara se en liten del av landet. Vi började i södra delen och besökte bergen i Kerala där vi först klättrade upp för ett 2400 meter högt berg i Munnar och fick en fantastisk utsikt över Kerala. Sedan åkte vi till Periyar nationalpark i Kumily och fick uppleva vilda djur innan vi åkte ned för att paddla kajak i Kerala backwaters, Sedan var det dags för oss att lämna Kerala och åka till Bangalore för att möta upp libertarianer och bitcoinentusiaster, Vi såg en av världens äldsta stenar där och vi fick tips om att åka till ruinstaden Hampi. Vi åkte till Gokarna för att vila upp oss vid kusten, men fick vara med och bevittna en drunkningsolycka som inte slutade lyckligt.

India is also a great country that we had the opportunity to visit, and even though we were there for 7 weeks, we only managed to see a small part of the country. We started in the south and visited the mountains of Kerala, where we first climbed a 2400 meter high mountain in Munnar and got a great view of Kerala. Then we went to Periyar National Park in Kumily and got to experience the wildlife before we went down to the coast and went kayaking in the Kerala backwaters. It was time for us to leave Kerala and go to Bangalore to meet up with libertarians and bitcoin enthusiasts, we saw one of the world’s oldest rocks in the world there and we got a tip to visit the ruined city of Hampi. We went to Gokarna, which lies on the coast, to relax, but got to see a drowning accident that did not end happily.

Munnar!

Munnar!

November Indien och Sverige / November India Sweden
I november åker vi vidare norrut i Indien och det tog oss 2 dagar med buss och tåg för att komma till den blåa staden Jodhpur, som ligger i Maharadjornas land Rajasthan. Jodhpur kan verkligen rekommenderas att besöka! Indien är långt ifrån färdigutforskat för oss, så vi kommer nog åka dit igen! Sista stoppet i Indien  blev Mumbai och även där hängde vi med häftiga frihetliga personer!
Efter Indien blev det ett månadslångt stopp i Sverige för att hälsa på familjerna och vänner; först Dalarna, sedan Gästrikland. Vi åkte till Stockholm där en intensiv period började med allt från jobb till möten med anarkokapitalister och 4-årskalas.

We headed northwards in India in the beginning of November and it took us two days by bus and train to get to the blue city of Jodhpur, located in the land of the Maharadjas Rajasthan. Jodhpur is highly recommended to visit! India is far from explored for us, so we will probably go there again! The last stop in India was Mumbai where we also got to hang out with cool libertarian people!
After India, we went home for a month-long stop in Sweden to meet our families and friends, first Dalarna, then Gästrikland. We went to Stockholm, where an intense period started with everything from job to meetings with anarcho-capitalists and a birthday party.

Indien!

Indien! India!

December Sverige och Mexiko / December Sweden and Mexico
Det intensiva tempot fortsatte i december då vi åkte och hälsade på Linköping och vi behövde göra ett schema för att hinna träffa så många som möjligt. Vi kunde även möta upp bitcoinentusiasterna i Linköping! Den 9:e december bytte vi världsdel och vi befann oss nu i Mexiko med Maja och Mats! Här har vi hunnit med att utforska mayaruiner, i Chichen Itza och Tulum, och både badat och dykt i slukhål! Vi sade hejdå till Maja och Mats i Playa del Carmen då de åkte hem till Sverige igen och vi fortsätter vår resa i Mexiko in i det nya året!

The intense pace continued in December, when we went to visit Linköping and we needed to make a schedule to have time to meet as many as possible. We also got to meet up with the bitcoin enthusiasts in Linköping! On December 9, we changed continent and we were now in Mexico with Maja and Mats! Here we have  explored the Mayan ruins of Chichen Itza and Tulum, and got to both swim and dive in sinkholes! We said goodbye to Maja and Mats in Playa del Carmen, when they went back to Sweden, and we continue our journey in Mexico in the new year!

Nu är vi i Mexiko och kollar in mayaruiner! Now we are in Mexico and are exploring the Mayan ruins!

Nu är vi i Mexiko och kollar in mayaruiner och ser vad det nya året för med sig! Now we are in Mexico and are exploring the Mayan ruins and see what the new year will bring!

En resumé av 2015 del I! A recap of the year 2015, part I!

(Orange text = English version)

Snart är 2015 till ända och vi tänkte passa på att göra en kort resumé av vårt fantastiska år ute i världen. Vi har lagt alla länder till höger här i bloggen och ni kan klicka där om ni skulle vilja läsa mer om ett specifikt land!

2015 is about to end and we will take the opportunity to do a short recap of our fantastic year abroad. We have put all categories (countries etc) in the right sidebar and you can click there if you would like to learn more about a specific country!

Januari Sverige / January Sweden
2015 började hektiskt för oss, på 3 veckor skulle vi försöka sälja så mycket av bohaget som möjligt innan “hjärta till hjärta”, en second hand-butik, skulle komma och hämta det som vi inte fick iväg. Samtidigt skulle vi säga hejdå till alla våra vänner (vara med på ett bröllop) och förbereda oss på att lämna Linköping. Det gick väldigt bra och den 28:e januari lämnade vi in våra nycklar till vår gamla lägenhet och satte oss på ett tåg norrut för att säga hejdå till våra familjer.

2015 began hectic for us, in three weeks we would try to sell as much of our household possessions as possible before “heart to heart”, a second-hand shop, came to get everything that would be left after our garage sale. At the same time, we said goodbye to all our friends (participate in our friends weddings) and prepared to leave Linkoping. It went very well and at the 28th of January, we left our keys to our old apartment and sat down on a train that took us north to say goodbye to our families.

Vi lämnade Linköping med de ägodelar vi hade kvar! We left Linköping with the possessions we had left!

Vi lämnade Linköping med de ägodelar vi hade kvar! We left Linköping with the possessions we had left!

Februari Kambodja / February Cambodia
Äventyret börjar, men innan dess hann vi med att umgås med våra familjer och fixa det sista inför resan. (som en reseförsäkring). Vi reser inte med någon fast plan, så det enda vi visste var att vi skulle börja i Kambodja den 12:e februari och vi hade endast boende bokat för de tre första dagarna. Efter det var alla dörrar öppna för oss. Februari slutade med att vi hade fått lära oss om de grymheter kommunisterna utsatt sin befolkning för genom att besöka Choeung Ek (dödens fält) och fängelset S-21. Vi hade också fått äta krabba med kampotpeppar och levt med en kambodjansk familj i en vecka, som vi hittade via couchsurfing, samtidigt som vi utforskade Angkor Wat. Vi träffade vår första anarkokapitalist och drack öl med honom på Phnom Penhs första bitcoincafé!

The adventure begins, but before that we spend time with our families and fix the last before the trip (such as a travel insurance). We do not travel with a fixed plan, so the only thing we knew was that we would start in Cambodia on February 12th and we had only booked accommodation for the first three days. After that, all doors were open to us. February ended with that we had been taught about the atrocities the communists subjected their population, by visiting Choeung Ek (The Killing Fields) and the prison S-21. We have also eaten crab with kampot-pepper and lived with a Cambodian family for a week, which we found via couchsurfing, while we explored Angkor Wat. We met our first anarcho-capitalist and drank beer with him at Phnom Penh’s first bitcoin café!

Soluppgång vid Angkor Wat! Sunrise at Angkor Wat!

Soluppgång vid Angkor Wat! Sunrise at Angkor Wat!

Mars Vietnam / March Vietnam
Det var en väldigt stor skillnad att komma från Kambodja till Vietnam. Välfungerande infrastruktur, högre levnadsstandard och så mycket människor överallt. Vi utforskade vietnamkriget i Ho Chi Minh, dök i Nha Trang, upplevde Da Nang och vi begav oss ut på en lång färd över de annamitiska bergen i det vietnamesiska höglandet på motorcykel. Vi testade massor med skaldjur i Hoi An och fick en stor dos regn i Hue innan månaden och vårt visa tog slut och vi begav oss in i nästa land.

It was a big difference to come to Vietnam from Cambodia. Efficient infrastructure, higher living standards and so much people everywhere. We explored the Vietnam War in Ho Chi Minh, dove in Nha Trang, enjoyed Da Nang and we went out on a long journey across the Annamite Mountains on the Vietnamese highlands on motorbikes. We tested lots of seafood in Hoi An and got a big dose of rain in Hue before the month and our visa ended and we went in to the next country.

Mc-äventyr i de Annamitiska bergen! A motorcycle adventure in the Annamite mountains!

Mc-äventyr i de Annamitiska bergen! A motorcycle adventure in the Annamite mountains!

April Laos / April Laos
Vårt älskade Laos, som vi definitivt kommer åka tillbaka till. Vi startade i södra Laos med en vecka runt Pakse och bolavenplatån, där vi hyrde en moped och åkte ut på en vattenfallsturné. Sedan begav vi oss söderut för att ta det lugnt i det frihetliga Don Det där dagen började med soluppgång och en kopp kaffe. Sedan åkte vi norrut för att klättra i Vang Vieng och utforska Luang Prabang. Vi träffade matematikern Mike från Kanada som vi hängde med i Laos och senare i Thailand! Vi hann inte med norra Laos som tydligen ska ha en fantastisk natur, så dit kommer vi åka nästa gång.

Our beloved Laos, we will definitely go back to this country. We started in southern Laos with a week around Pakse and the bolaven plateau, where we rented a scooter and went out on a waterfall tour. Then we headed south to take it easy on the libertarian island Don Det, where the day began with sunrise and a cup of coffee. Then we traveled north to climb in Vang Vieng and explore Luang Prabang. We met mathematician Mike from Canada who we hung out with in Laos and later in Thailand! We did not get to northern Laos which apparently have a fantastic nature, so we will go there next time.

Ett vattenfall i Laos! A waterfall in Laos!

Ett vattenfall i Laos! A waterfall in Laos!

Maj Thailand och Malaysiska halvön / May Thailand and Peninsular Malaysia
Vi följde med Mike till Chiang Rai för att se ett riktigt häftigt och modernt tempel, samt en otroligt udda konstinstallation. Vi åt den godaste pizzan någonsin i Sukothai Thani tillagad av en passionerad ryss innan vi begav oss ned till Bangkok för att ta nattåget till Malaysia. Första stoppet blev ön Penang innan vi rörde oss över till östra sidan för att göra några dyk vid Perhentian Islands. Där är stränderna vita, vattnet blått och naturen så otroligt grön och där dök vi både vid olika vrak och med hajar. Vi åkte till Kuala Lumpur för att flyga till Borneo, men det försenades av att Ulrika ramlade och slog sig och fick en infektion i såret. Det resulterade i tio dagars vila på olika hostel. Vi hann dock med att åka upp i KL tower och träffa bitcoingänget i Kuala Lumpur!

We went with Mike to Chiang Rai to see a really cool and modern temple, as well as an incredibly odd art installation. We ate the most delicious pizza ever in Sukhothai Thani cooked by a passionate Russian before we went down to Bangkok to take the night train to Malaysia. First stop was the island of Penang before we moved over to the east side to do some dives in the Perhentian Islands, where the beaches are white, the water blue and the scenery incredibly green, and there we did some dives with both wrecks and sharks. Thereafter, we went to Kuala Lumpur to fly to Borneo, but our travel was delayed, because Ulrika fell and hurt herself and got an infection in the wound. This resulted in ten days’ rest on different hostels. However, we managed to go up the KL tower and meet the bitcoin gang in Kuala Lumpur!

Wat Rong Khun i Chiang Rai! Wat Rong Khun in Chiang Rai!

Wat Rong Khun i Chiang Rai! Wat Rong Khun in Chiang Rai!

Juni Borneo och Jakarta (Indonesien) / June Borneo and Jakarta (Indonesia)
Detta var en otrolig månad som började med att vi åkte till Miri och kollade in Shells första borrtorn som hittade olja. Därefter åkte vi till Mulu nationalpark och fick uppleva flera dagar med olika vandringar och utforska grottor. Vi besökte racer cave, deer cave, upplevde vår första ordentliga grottupplevelse i clearwater connection där vi tog oss in 3.5 km till fots innan vi hoppade i en underjordisk ström där vi flöt omkring 1.5 km innan vi såg solen igen! Vi fick uppleva 3 miljoner fladdermöss som flög ut ur deer cave för att leta efter mat innan vi åkte vidare till nästa häftiga ställe på Borneo. En av de häftigaste ställena vi besökte i Asien är öarna vid Borneos nordöstra kust! Det är en otrolig upplevelse att dyka vid Sipadan, men de andra öarna Mataking (och Timba-Timba) och Mantabuan var minst lika häftiga.
I slutet av juni lämnade vi Malaysia och åkte till Indonesien för att möta upp Ulrikas syster Rebecca. Vi möttes upp i Indonesiens huvudstad Jakarta, som ligger på ön Java, och där visade Rebecca prov på sin narkolepsi när hon lyckades somna stående inne på nationalmuseét i Jakarta.

This was an incredible month that started when we went to Miri and checked out Shell’s first drill tower that found oil. Then we went to Mulu National Park and got to experience several days of hiking and exploring caves. We visited the racer cave, deer cave and experienced our first real cave experience in the clearwater connection, where we went 3.5 km on foot before we jumped in to an underground stream where we floated for 1.5 km before we saw the sun again! We got to experience 3 million bats that flew out of the  deer cave to look for food before we went on to the next cool place in Borneo, one of the coolest places we visited in Asia, the islands just off Borneo’s north-eastern coast! It’s an incredible experience to dive at Sipadan, but the other islands Mataking (and Timba Timba) and Mantabuan was equally awesome.
In late June, we left Malaysia and went to Indonesia to meet up Ulrika’s sister Rebecca. We met in the Indonesian capital Jakarta, located on the Java island, and there, Rebecca showed her narcolepsy when she managed to fall asleep standing, inside the National Museum in Jakarta.

Ön Mataking i Malaysia! Mataking Island in Malaysia!

Ön Mataking i Malaysia! Mataking Island in Malaysia!

Hem ljuva hem! / Home sweet home!

(Please scroll down to the orange text for the English version)

Vi flög från Indiens största flygplats och vi hade fått rådet att vara där minst tre timmar innan för att hinna genom alla säkerhetskontroller. Det var inga problem för oss då vårt flyg gjorde att vi fick gå upp klockan tre på morgonen och vi kunde undvika folkstormen. Efter en mellanlandning i istanbul, satte vi återigen våra fötter på svensk mark. Pontus pappa och hans fru mötte oss där och det kändes som om det var igår som de lämnade oss på Arlanda inför vårt äventyr. Nio månader senare var de här igen och tog med oss till Dalarna. Vårt första stopp för vårt Sverigebesök är Pontus familj och dessa dagar har spenderats både med Pontus pappa i Långshyttan och Pontus mamma och syster i Stjärnsund. Vi har ätit jättegod mat, lakrits och njutit av några glas rött vin. Vi ställde oss också på vågen och det visade sig att både Ulrika och Pontus förlorat lite vikt under dessa nio månader (1 respektive 4-5 kilo), men vi misstänker att det är muskler som förtvinnat på oss båda.

Vi vaknade upp i lördags morse med nyheterna om terrordåden i Frankrike och det känns väldigt sorgset. Det är lika sorgligt med Beirut, Yola och andra terrordåd som händer i resten av världen också, men närhetsprincipen och det faktum att blodiga terrordåd är ovanligare i Europa än i mellanöstern gör att man kan ta till sig detta mer än vad andra terrordåd gör.

We flew from India’s largest airport, and we had been advised to be there at least three hours in advance to get through all the security checks. It was no problem for us as our flight meant we had to get up at three in the morning and the airport was not so full of people at that time. After a change of flight in Istanbul, we again put our feet on Swedish soil. Pontus dad and his wife met us there and it felt like it was yesterday that they left us at the airport before our adventure. Nine months later they were here again and they brought us to Dalarna. Our first stop on our visit to Sweden is Pontus family and the first week have been spent with both Pontus father in Långshyttan and Pontus mother and sister in Stjärnsund. We have eaten delicious food, liquorice and enjoyed a few glasses of red wine. We stepped on a scale and it turned out that both Ulrika and Pontus lost some weight during these nine months (1 and 4-5 kg respectively), but we suspect that it is muscles that has vanished on both of us.

We woke up on Saturday morning with the news of the terrorist attacks in France and it is very sad. It is equally sad when thinking of Beirut, Yola and other terrorist acts happening in the rest of the world too, but the proximity principle and the fact that bloody terrorist attacks are less common in Europe than in the Middle East means that we can take in this more than other acts of terrorism.

Den internationella flygplatsen i Mumbai! The international airport of Mumbai!

Den internationella flygplatsen i Mumbai! The international airport of Mumbai!

Den internationella flygplatsen i Mumbai hade jättefin inredning också! The international airport in Mumbai had a really nice decor too!

Den internationella flygplatsen i Mumbai hade jättefin inredning också! The international airport in Mumbai had a really nice decor too!

Frukost! Gröt med lingonsylt och knäckebröd med leverpastej och smörgåsgurka! Breakfast! Porridge with lingonberry jam and hard bread with liver paste and pickled cucumber!

Frukost! Gröt med lingonsylt och knäckebröd med leverpastej och smörgåsgurka! Breakfast! Porridge with lingonberry jam and hard bread with liver paste and pickled cucumber!

Pontus pappas hus! Pontus father's house!

Pontus pappas hus! Pontus father’s house!

Matbord för fåglarna! Dining table for the birds!

Matbord för fåglarna! Dining table for the birds!

Banvallen i Långshyttan kantad av vinterklädda björkar! railway embankment in Långshyttan lined with winter-clad birches!

Banvallen i Långshyttan kantad av vinterklädda björkar! The railway embankment in Långshyttan lined with winter-clad birches!

Lången i Långshyttan! Lången in Långshyttan!

Lången i Långshyttan! Lake Lången in Långshyttan!

En strandbild en novemberdag i Sverige! A beach picture a November day in Sweden!

En strandbild en novemberdag i Sverige! A beach picture a November day in Sweden!

Solen kommer knappt över horisonten vid den här tiden på året. Det här är högsta punkten denna dag vid lunchtid. The sun barely comes over the horizon at this time of the year. This is the highest point on this day at noon.

Solen kommer knappt över horisonten vid den här tiden på året. Det här är högsta punkten denna dag vid lunchtid. The sun barely comes over the horizon at this time of the year. This is the highest point on this day at noon.

IMG_2013

Svensk husmanskost i form av pannbiff, potatis och lingonsylt är supergott! Swedish "husmanskost" in the form of salisbury steak, potatoes and lingonberry jam is super good!

Svensk husmanskost i form av pannbiff, potatis och lingonsylt är supergott! Swedish “husmanskost” in the form of salisbury steak, potatoes and lingonberry jam is super good!

Anita och Pontus pappa! Anita and Pontus father!

Anita och Pontus pappa! Anita and Pontus father!

Pontus Mammas mysiga lilla hus! Pontus Mom's cozy little house!

Pontus Mammas mysiga lilla hus! Pontus Mom’s cozy little house!

Stjärnsund en grå November dag. Stjärnsund a gray November day.

Stjärnsund en grå Novemberdag. Stjärnsund a gray November day.

Pontus mamma i sin nya sjal! Pontus mother in her new scarf!

Pontus mamma i sin nya sjal! Pontus mother in her new scarf!

Uppdukad middag i Stjärnsund med grillad kyckling. Pontus mamma tände utomhusgrillen för kanske sista gången i år! Dinner in Stjärnsund with grilled chicken. Pontus mother lit the outdoor grill perhaps for the last time this years!

Uppdukad middag i Stjärnsund med grillad kyckling. Pontus mamma tände utomhusgrillen för kanske sista gången i år! Dinner in Stjärnsund with grilled chicken. Pontus mother lit the outdoor grill perhaps for the last time this years!

Pontus syster Hanna kom förbi en liten sväng och hängde med oss. Pontus sister Hanna came by and hung out with us.

Pontus syster Hanna kom förbi en liten sväng och hängde med oss. Pontus sister Hanna came by and hung out with us.

 

Del III. Jag är 100 % kapitalist! / Part III. I am 100 % capitalist!

(Please scroll down to the orange text for the English version)

Det är väldigt många som är okunniga om vad kapitalism innebär, så jag tänkte ägna del III i min serie om anarkokapitalism till att förklara vad kapitalism egentligen är (här kan du läsa del I och del II). Och nej, vad du än tror så lever vi inte i en kapitalistisk värld oavsett hur ofta etatister (betyder de som stödjer staten) skriker det på gatorna, i sociala medier, tv-program eller tidningsartiklar.

Kapitalism betyder att vi som individer gör frivillig byteshandel med varandra på en fri marknad för att vi båda tjänar på det, utan att någon utomstående sätter upp regler för vår byteshandel eller kräver en andel av bytet. Förr i tiden kunde det vara att man bytte mjölk mot ägg, men idag lever vi i ett mer utvecklat och specialiserat samhälle och det är därför väldigt sällan som man kan byta en vara mot en annan direkt. I ett mindre primitivt samhälle krävs det att vi har någon form av bytesmedel som mellanled i byteshandeln som görs för att båda individerna ska känna sig nöjda. Detta bytesmedel kallas pengar och mer om det i ett kommande del i denna serie. En fri marknad är att byteshandel sker mellan olika parter och individer frivilligt, ofta involverande pengar, utan att någon annan lägger sig i. Detta betyder att inga statliga regleringar finns i en kapitalistisk värld, så du kanske förstår att vi inte har en fri marknad i dagens läge. Vad har vi då istället undrar du?

Vi har en statlig reglerad marknad där de som lobbar (som mutar och påverkar) politikerna mest, samt har mest pengar och resurser, kan sätta spelreglerna på marknaden och driva igenom lagar som gynnar deras intressen på alla andras bekostnad.  Det här är stora företag, fackförbund och intresseorganisationer väldigt duktiga på och därför kallas det systemet korporatism. Vad korporatismen gör är att stora företag och lobbyorganisationer använder statens våldsmonopol för att knuffa bort konkurrenter som skulle kunna utföra samma tjänster, fast bättre och billigare än dem själva. Konkurrens från mindre, nyskapande företag lagstiftas bort så att de redan stora företagen på en marknad inte ska riskera att bli utkonkurrerade. Enda anledningen till att stora företag och lobbyorganisationer kan skaffa sig fördelar är att vi har ett statligt monopol som möjliggör att dessa lagar och regleringar kan införas och bestraffa dem som bryter mot dem i form av höga böter eller fängelse.
Ett exempel på korporatism är taxiförbundets lobbyverksamhet för att få bort Uber från deras marknad. Uber är ett praktexempel på ny innovation som gör det möjligt att erbjuda persontransport bättre, billigare och säkrare. Taxilobbyisterna hävdar att de vill införa nya lagar för att knuffa bort Uber för att skydda dig som medborgare. Det är så långt från sanningen som man kan komma. De gör det enbart för att de vet att de skulle bli utkonkurrerade om de inte fick till stånd nya regleringar som skyddar deras gamla reglerade affärsmodell på bekostnad av ny innovation och konkurrens från nya innovativa företag.
Korporatism är allt från att kräva kostsamma licenser på varor och tjänster inom specifika marknader, till exempel banker och läkemedelsföretag, till att sätta upp handelstullar för att inte utländska varor ska kunna konkurrera fritt med de inhemska företagen.

Jag hoppas att du kan se att det vi har idag inte är en fri marknad och vi lever inte i en kapitalistisk värld. Vi lever i en korporatistisk värld där statliga regleringar snedvrider marknader till en liten grupp människors fördel! Så vad betyder det här för dig och mig?

Det betyder att vi får högre priser och en onödigt hög arbetslöshet. På en statligt reglerad korporatistisk marknad hålls priset uppe på allt från sjukvårdsmaterial till mat, och licenser och regleringar gör också att det blir mycket dyrare att starta företag och därmed skapa nya jobb för individer. Så varför saker och ting är dyra och att arbetslösheten är hög, är inte på grund av kapitalismen utan på grund av brist på kapitalism.

I en fri marknad skulle snarare priset på en vara snabbt sjunka om den gör stor nytta för många människor. Det är för att många skulle vara intresserade att sälja varianter på produkten för att få en del av marknaden. Även produkter som riktar sig till få individer skulle finnas och göra vinst då inget våldsmonopol ökar kostnaderna via skatter, licenser och regleringar.

I en anarkokapitalistisk värld så skulle ingen kunna använda lagstiftning och våldsmonopol för att ge sig själv privilegier och hindra konkurrens. Det enda sättet att få inflytande över andra människor i ett anarkokapitalistiskt samhälle är genom att sälja varor eller tjänster som andra människor anser förbättrar deras liv så mycket att de frivilligt betalar dig för dem (inget våld inblandat!). Till skillnad mot dagens korporatistiska marknad där de med resurserna (läs pengarna) och politiska kontakterna får den största delen av marknaden, får bestämma vilka som får göra byteshandel och berikar sig på vår bekostnad!

Därför är jag 100% kapitalist! Så nästa gång du hör någon ropa “jävla kapitalist-svin” så får du gärna gå fram och rätta personen genom att säga “Ursäkta, det heter faktiskt jävla korporatist-svin!”.

Signerat: Ulrika

taxation as a buiness model

Dela gärna artikeln om du tyckte detta var intressant och kommentera gärna om du tycker att något var svårt att förstå eller har synpunkter!


English version

There are a lot of people who are ignorant of what capitalism means, so I intend to devote part III of my series on anarcho-capitalism to explain what capitalism really is (here you can read part I and part II).  The first thing I want to point out is that we do not live in a capitalist world regardless of how often statists (meaning those who support the state) shout it in the streets, in social media, television programs or newspaper articles.

Capitalism means that we as individuals make voluntary barter with each other that we both profit from in a free market, without any outside intervention that enforce rules for our barter or demand a cut of the trade. In the past it could be that you exchanged milk for eggs, but today we are living in a less primitive and more specialized world and it is very seldom that you can exchange one item that you want for another item the other individual wants right away. We need to have some kind of medium of exchange as an intermediary in the barter so that both individuals participating will feel satisfied. This medium of exchange is called money and I will write more about money in a future part in my series. A free market is therefore barter that takes place between different parties and individuals voluntarily, often involving money, without anyone interfering. This means that no government regulations exist in a capitalist world, so you might understand now that we don’t have a free market. What do we have instead, you perhaps ask?

We have a state-regulated market where lobbyists who bribe and influence politicians most, and have the most money and resources, can set the rules for the market and enforce laws and regulations that favor their interests at everyone else’s expense. This is big business, trade unions and non-goverment organisations very good at, and that is why this system is called corporatism. What corporatism does is that large companies and lobby organisations use the state monopoly of violence to push away competitors, who could provide the same services, but better and for a cheaper price than themselves. Competition from smaller innovative companies are legislated away so that the already large companies in a market  don’t risk being outcompeted. The only reason that large companies and lobby organisations can obtain advantages is that we have a state monopoly which enables laws and regulations to be introduced and punish those who violate them in the form of heavy fines or imprisonment.

The taxi union’s lobbying to push away the company Uber from their market is an example of corporatism. Uber is a prime example of new innovation that makes it possible to offer passengers better, cheaper and safer transportation compared to the old taxi system. Taxi lobbyists claim that they want to introduce new laws against Uber to protect you as a citizen. It is as far from the truth as one can get. They do so only because they know that they would be outcompeted if they do not get the state to introduce new regulations that protect their old heavily-regulated business model at the expense of competition from new innovative businesses.

Corporatism is everything from requiring expensive licenses for goods and services in specific markets, such as banks and pharmaceutical companies, to trade tariffs so that no foreign goods are allowed to compete freely with domestic companies.
I hope you can see that what we have today is not a free market, and we do not live in a capitalist world. We live in a corporatist world where government regulations distort the market to benefit a small group of people, and this happens everywhere! So what does this mean for you and me?

It means that we get more expensive prices and unnecessarily high unemployment. On a state-regulated corporatist market prices are kept high on everything from medical supplies to food. Licenses and regulations also make it more expensive to start businesses and create new jobs for individuals. So why things are expensive and unemployment is high, is not because of capitalism but because of the lack of capitalism.
In a free market prices on goods and services would decline and this would be a great benefit to many people, especially poor people. The prices would decline because many people would be interested in selling variations on different products to get a share of the market. Even nisch products that only interest a few individuals would be able to exist and make profit when no monopoly of violence increases the costs through taxation, licenses and regulations.

In an anarcho-capitalist world, nobody would be able to use the law and the monopoly of violence to give themselves privileges and hinder competition. The only way to gain influence over other people in an anarcho-capitalist society is by selling goods or services that other people think improves their lives so much that they voluntarily pay you for them (no violence involved!). Unlike today’s corporatist market where those with resources (read money) and political contacts have the bulk of the market, they decide who will be allowed to do barter and they enrich themselves at our expense!

Therefore, I am 100% capitalist! So the next time you hear someone shout “capitalist pigs!” please go up and correct that person by saying “Excuse me, it is actually called corporatist pigs!”.

Signed: Ulrika

taxation as a buiness model

Please share this article if you thought this was interesting and feel free to comment if you think that something was difficult to understand or have comments!

Del II. “Vi mot dem”-mentalitet och drömmen om en utopi / “Us against them”-mentality and the dream of an utopia

(please scroll down to the orange text for the English version)

För att helt förstå del II i denna serie om mitt anarkokapitalistiska synsätt, så rekommenderas att du först läst del I i denna serie innan du ger dig i kast med nästa stycke.

Det jag vill ta upp i denna del är att i människors iver att tvinga andra människor att leva under deras egna moraliska principer skapas polariseringar i samhället och en “vi mot dem”-mentalitet som inte är bra för någon. Det finns massor av olika livsåskådningar och sätt som människor väljer att leva sitt liv på och problem uppstår när människor tvingas ge bort sin makt över sina egna liv till ett våldsmonopol i utbyte mot en rösträtt och jag ska förklara varför.
Alla har sin vision av vad som är det perfekta samhället och du som fortfarande tror på politiken och demokratin, drömmer om hur bra samhället skulle vara om bara socialdemokraterna, sverigedemokraterna, moderaterna, kyrkan eller kommunisterna fick bestämma allt. Det du kanske inte tänker på är att du ger bort din makt över dig själv till staten. Missnöjet gror sedan när din röst inte visar sig vara värd så mycket som du trodde. Det kan vara att du hamnade i minoritetsgruppen och en annan grupp fick fler röster, eller så röstade du på ett parti som senare visar sig bryta de vallöften som du ansåg vara viktiga. Eller så röstade du på ett parti som inte ens klarade spärren för att få en av de åtråvärda platserna i riksdagen (hur demokratiskt är det egentligen?). Sedan ser du hur andras moraliska värderingar blir till lagförslag och policys, vilka du inte alls håller med om, och du börjar leta efter anledningen till att samhället går emot dig. I en demokrati är det väldigt få som blir nöjda när valresultatet har presenterats. De som inte har dina värderingar blir plötsligt grupper som du tar ut din frustration på för att du inte får som du vill ha det och det är i detta ögonblick som ett samhälle polariseras. Det är “de” som inte röstade som du gjorde eller som vill ha ett annat system som blir dina motståndare och istället för att tillåta att vi har olika livsåskådningar så kommer ännu mer krav på att inskränka andras livsval. I och med att det demokratiska systemet innebär att andra får makten över ditt liv så skapas murar mellan individer som tycker olika. I din frustration missleds du att tro att det är invandrare, männen, kvinnorna, borgarna, kommunisterna, socialisterna, kapitalisterna eller de som bor i storstädernas fel (listan kan göras lång), att du inte får leva ditt liv som du vill.

Du kanske också tänker hur bra världen skulle vara om bara alla förstod att det bästa vore om du eller ditt favoritparti fick bestämma. Men oavsett om du vill lösa världsfattigdomen, skydda de svaga eller ge alla människor tak över huvudet, så kommer varken du eller staten att lyckas oavsett hur goda intentionerna är. För varken du eller en stat kan själva betala för att nå ert mål, utan pengarna måste i så fall tas från andra som faktiskt producerar dem. Om de inte håller med att ditt eller statens system är det bästa för att lösa dessa problem och vägrar ge sina resurser till er kommer du och staten behöva använda våld och tvång för att få de resurser ni kräver och då är varken du eller staten bättre än en tjuv eller slavägare.
Så medan du kämpar för alla ska tvingas in i din utopi, så växer gapet mellan dig och dina medmänniskor och det kommer visa sig att när du med tvång försöker styra över andra människor så leder det till konflikter och en “vi mot dem”-mentalitet.

Istället för att behandla människor som en kollektiv massa där olika grupper tvingas ställa sig mot varandra i rädsla för att förlora makten över sina egna liv så anser jag med mitt anarkokapitalistiska synsätt att människor bör ses som fria individer som frivilligt ska kunna välja det system de vill leva med och där det är viktigt att individen när som helst kan byta system om man inte trivs med det. Sköter sig ett system dåligt så är det ingen som kommer vilja använda sig av det och då kommer det systemet att försvinna. För detta krävs det att man kan ha flera system i ett och samma geografiska område. Det är endast då som människor kan få tillbaka makten över sina egna liv och du behöver inte längre bry dig om att grannen har annorlunda värderingar än dig, för grannens val påverkar inte längre dina valmöjligheter och friheten för hur du väljer att leva ditt liv. Det är enbart i ett anarkokapitalistiskt civilsamhälle som detta är möjligt. Det bästa exemplet som verkligen belyser detta är att det vore omöjligt för anarkokapitalister, socialliberaler, kristna, muslimer, socialister och andra livsåskådningar att få ha sitt eget system i ett kommunistiskt civilsamhälle. I värsta fall blir man torterad och mördad bara för att man har andra åsikter och värderingar. Däremot skulle kommunister och alla andra kunna ha sina egna system i ett anarkokapitalistiskt civilsamhälle under förutsättning att de inte tvingar någon att delta mot sin vilja.

Så det du bör ta fasta på är att det är möjligt att du kan få leva i din egen utopi, men du kommer aldrig kunna göra det om du vill tvinga människor in i vad du anser är det rätta.

Jag vill avsluta med att tipsa om ett YouTube-klipp som är väl värt att titta på som givit mig inspiration till att skriva denna del, samt rekommendera en av de bättre böckerna jag har läst om demokrati.

Demokratins baksida av Frank Karsten

Om jag var kung av Larken Rose (lätt engelska):


Dela gärna artikeln om du tyckte detta var intressant och kommentera gärna om du tycker att något som var svårt att förstå eller har synpunkter!

Signerat: Ulrika


English version

To fully understand Part II of this series on my anarcho-capitalistic view, I advice you to first read Part I of this series.

What I want to address in this part is that people’s eagerness to force other people to live under their moral principles creates polarisation in society and an “us against them”-mentality that is harmful for everyone. There are a lot of different philosophies and ways how people choose to live their lives, and problems arise when they are forced to give away their power over their own lives to a monopoly of violence in exchange for a vote, and I will explain why.
Everyone has a vision of what the perfect society look like, and you, who still believe in politics and democracy, are dreaming about how good the society would be if only the Social Democrats, the Swedish Democrats, the Moderates, the Church or the Communists could decide everything. What you may not realize is that you give away your power over yourself to the state. The discontent grows when your vote doesn’t prove to be worth as much as you think. It may be that you ended up in the minority group and another group received more votes, or you voted for a party that later turns out to break the promises they gave before the election that you considered to be important. Perhaps you voted for a party that did not even pass the threshold to get one of the seats in parliament (how democratic is that?). Then you see how other people’s moral values ​are put as legislations and policies, which you do not agree with at all. You start looking for the reasons why society goes against you. In a democracy, there are very few who are satisfied when the election results has been presented. Those who do not share your values ​​suddenly become groups that you take out your frustration on when you do not get to live as you want, and it is at this moment that a society becomes polarised. It is “they” who did not vote as you did or who want a different system that becomes your opponents, and even more demands to curtail other people’s life choices are pushed forward instead of allowing that we have different views of life. Since the democratic system means that you no longer have power over your life, it creates barriers between friendly people who just think differently. Your frustration mislead you to believe that it is the immigrants, the men, the women, the communists, the socialists, the capitalists or those who live in big cities  fault (the list grows long), that you can not live your life as you want.
You may also think how good the world would be if only everyone understood that it would be best if you or your favorite party could be the ruler over everyone. However, whether you want to solve world poverty, protect the weak or give all people a roof over their head, neither you nor the state can succeed in doing that no matter how good your intentions are. For, neither you nor the government have the resources to succeed with your goals and the resources must in that case be taken from others who actually produce them. If they don’t agree that you or the state have the best system to solve these problems and refuse to give their resources to you, then you and the state must use force and coercion to obtain the resources you require, and this means that neither you nor the state are better than a thief or a slave owner.
So while you’re fighting to force everyone into your utopia the gap between you and your fellow human beings grows when you forcibly try to control other people and this leads only to conflicts and an “us against them”-mentality .

Instead of treating people as a collective where different groups are forced to take stands against one another in the fear of losing control over their own lives, my anarcho-capitalistic view is rather that people should be treated as free individuals who voluntarily choose the system they want to live with and where it is important that the individual at any time can change system if they no longer feel comfortable with it. If a system is managed badly no one would want use that system any longer and the system would disappear. This requires that there are several systems in the same geographical area. It is only then that people can regain control over their own lives and they no longer need to bother the neighbors who have different values ​​than themselves, because their neighbors moral compass no longer affects your choices and the freedom of how you choose to live your life. This is only possible in an anarcho-capitalistic civil society. The best example that really highlight this is that it would be impossible for anarcho-capitalists, social liberals, Christians, Muslims, socialists and other philosophies of life to have their own system in a communist society. In the worst case, people are tortured and murdered simply because they have different opinions and values. However, the communists and all other ideologies can have their own system in a anarcho-capitalistisc civil society, provided that they do not force anyone to participate against their own will.
So the take home message is that it is possible for you to live in your own utopia, but you will never be able to do so if you want to force other people into the system that you see as the right system.

I want to conclude by recommending a youtube-clip that is well worth watching that gave me the inspiration to write this part, as well as one of the better books I have read about democracy.

Beyond Democracy by Frank Karsten 

If I were king by Larken Rose (English):


Please share this article if you thought this was interesting and feel free to comment if you think that something was difficult to understand or have comments!

Signed: Ulrika

Vår 6-månadersdag på resande fot! / Our 6-month day of our journey!

 

(Scroll down to the orange text for the English version!)

Vi har nu varit ute i 6 månader och vi förstår om det dykt upp några frågor som “hur firar ni det?”, “vad har ni lärt er under dessa månder ute?”, “har ni någon längtan hem?”, och kanske den viktigaste frågan av alla “hur långt skägg har Pontus nu?”.

Den sista frågan är lätt att svara på med en före- och efterbild som vi lägger ut med detta blogginlägg så får ni bedöma själva, men resten av frågorna kommer i textform.

Vi firade 6-månadersdagen med att gå ut och äta på den godaste restaurangen vi hittat i Indonesien, nämligen Warung Mamma som ligger i Kuta på Bali. Är ni i Kuta och vill äta väldigt god italiensk och indonesisk mat för en billig summa, så ska ni definitivt gå dit. Själva stället är jättemysigt inrett (som en bakggård), personalen är supertrevliga och den ligger på Jalan Patimura, mellan Jalan Legian och Jalan Mataram. Vi har nog ätit oss igenom halva menyn vid det här laget och har ännu inte stött på någon maträtt som inte är fantastiskt god!

Under dessa 6 månader har vi lärt oss massor och en del tänkte vi bjuda på i punktform nedan:

  1. Det är alltid bra att ha fyra ögon när man bokar transportmedel så man inte råkar hamna i Ho Chi Minh(Vietnam) när man egentligen vill till Siem Riep (Kambodja).
  2. Den ekonomiska aktiviteten är jättestor i sydostasien och det är spännande att följa utvecklingen.
  3. Man kan faktiskt glidflyga bakom båtar i Burka.
  4. Rumpduschar är det bästa vi vet. Det kommer kännas ohygieniskt att bara torka sig med papper hädanefter.
  5. Fixa inhemskt nummer med 3g är oftast mycket bättre än att betala för “free wifi” för boendet.
  6. Dykning är fantastiskt och inget dyk är det andra likt!  Har du gjort 20 dyk och trott att du sett allt, så kan vi med säkerhet säga att du har fel.
  7. Kolla vart du sätter fötterna när du är ute och springer för det är inte roligt att få ett infekterat sår i sydostasien.
  8. Iglar är inte farliga och stenfiskar är definitivt farliga!

Vi längtar definitivt inte hem till Sverige igen, men däremot så kan det komma vågor av saknad efter familj och vänner. En spelkväll som drar ut på tiden för att vi pratar desto mer, ett pubminne där vi skålar i glädje och samförstånd eller härliga konversationer oavsett om det är hemma hos oss, hos er eller platser som vi utforskar tillsammans! Gå på bio, luncha, äta glass, sitta i trädgården eller på balkongen. Ta en löptur ihop, tacklas på innebandyplanen, en promenad tillsammans eller bara vara tillsammans. Veta att vi är nära varandra om det skulle hända något. Samtidigt har denna resa gett oss massor av nya människor som vi också vill ha i vårat liv, som vi kan kalla våra vänner och som vi inte heller vill vara utan. Det bästa vore om man kunde krympa jorden så att fysiska avstånd inte är några problem!  Resan har också gett oss nya erfarenheter, perspektiv på våra liv och vår syn på omvärlden, samt vad vi vill med vår framtid. Det bästa med resan är att inte veta hur framtiden kommer se ut, men vi ser fram emot den med spänning. Vem vet vad vi gör nästa år och vart vi är då? Det vi vet är att det är härligt att leva!


 

English version

We have now been out travelling for 6 months and we understand that it has come up some questions like “how do you celebrate it?”, “What have you learned during these past six months ?”, “Do you have any homesickness?”, and perhaps the most important question of all “how long is Pontus beard now?”.

The last question is easy to answer with a before and after picture that we will include in this blog post so you can see for yourself, but we will answer the rest of the questions in text form.

We celebrated our 6-month anniversary by eating at the best restaurant we have found in Indonesia, namely Warung Mamma. Are you in Kuta and want to eat very good Italian and Indonesian food for a cheap price, then you should definitely try it out. The place is nicely decorated (like a cosy backyard), the staff is super nice and it is located on Jalan Patimura, between Jalan Legian and Jalan Mataram. We have probably eaten our way through half the menu by now and have yet to come across any dish that is not fantastic!

During these six months, we have learned a lot and we would like to share some of it below:

  1. It is always good to have four eyes when you book transport so you do not accidentally end up in Ho Chi Minh (Vietnam) when you really want to go to Siem Riep (Cambodia).
  2. Economic activity is huge in Southeast Asia and it is exciting to follow the progress.
  3. One can actually do parachute gliding behind a boat in burka.
  4. Butt showers is the best thing we know. From now on it will seem unhygienic to just wipe our butts with paper.
  5. Fixing a domestic number with 3g is usually much better than paying for “free wifi” in your accommodations.
  6. Diving is amazing and no dives are the same! Have you done 20 dives and think you’ve seen everything, then we can say with certainty that you are wrong.
  7. Check where you put your feet when you are out running, because it is no fun to have an infected wound in Southeast Asia.
  8. Leeches are not dangerous and stone fish are definitely dangerous!

We definitely don’t long back to Sweden, but longing for family and friends can come in waves. A game night where we talk all night, a pub night where we clink our glasses in joy and understanding, or just having lovely conversations whether it be at our home, at your place, or places that we explore together! Go to the movies, have lunch, eat ice cream, sit in the garden or on the balcony. Running together, tackle each other on the floorball arena, take a walk, or just being in the now together. Knowing that we are close to each other if something should happen. Meanwhile, this trip has given us a lot of new people whom we also want in our lives, that we can call our friends and that we do not want to be without. It would be best if we could shrink the earth so that physical distance is no longer a problem! The trip has also given us new experiences, perspectives on our lives and our view of the world around us, and what we want for our future. The best part of the trip is not knowing what the future will look like, but we look forward to it with excitement. Who knows what we’re doing next year and where we are then, but what we do know is that it’s wonderful to live!

Pontus skägg och hår för mer än 20 veckor sedan I Angkor Wat och en mycket lockigare Pontus från gårdagen i Kuta!Pontus beard and hair more than 20 weeks ago at Angkor Wat and a much curlier Pontus from yesterday in Kuta!

Pontus skägg och hår för mer än 20 veckor sedan I Angkor Wat och en mycket lockigare Pontus från gårdagen i Kuta! Pontus beard and hair more than 20 weeks ago at Angkor Wat and a much curlier Pontus from yesterday in Kuta!

Vår favoritrestaurang i hela Indonesien! Our favorite restaurant in all of Indonesia!

Vår favoritrestaurang i hela Indonesien! Our favourite restaurant in all of Indonesia!

Utsikt över solnedgången vid en av våra löpturer på stranden! Vågorna är mäktiga! View of the sunset while jogging on the beach! The waves are powerful!

Utsikt över solnedgången vid en av våra löpturer på stranden! Vågorna är mäktiga! View of the sunset while jogging on the beach! The waves are powerful!

Varför vi kallar oss anarkokapitalister! / Why we call ourselves anarcho-capitalists!

Please scroll down to the orange text for the English version!

Jag, Ulrika, kom i kontakt med idéerna kring anarkokapitalism när jag försökte få grepp om vad det moraliskt mest korrekta sättet är att förhålla sig till andra människor om man ser alla människor som individer med lika värde och lika rättigheter, samtidigt som det finns lika många moraliska kompasser och politiska ideologier som människor vill leva efter som det finns människor på denna jord. Dessa funderingar gjorde att jag till slut sorterade ut ett förhållningssätt till alla andra människor som jag fann mest logiskt om man utgår från att alla människor är lika mycket värda och alla har rätt till sina åsikter och livsåskådningar. Detta förhållningssätt kallas icke-aggressionsprincipen och är ett av fundamenten i den anarkokapitalistiska ideologin.

Nästa sak som är viktig att veta är att både jag och Pontus är vad man slarvigt kan kalla “sökare”. Med det vill jag vill jag säga att vi vill förstå de vetenskapliga drivkrafterna bakom naturen, människan och samhällets utveckling. I och med detta förhållningssätt till världen så letar vi ständigt efter att komma så nära den sanna beskrivningen av människan, världen och universum som är möjligt. Det här betyder också att vi gillar att utforska våra ståndpunkter och utmana våra egna argument genom att testa hur långt man kan driva dem innan ett motargument dyker upp som överbevisar den ståndpunkt som vi för tillfället försöker utveckla. Det här betyder att inget är för oss mer än en sanning för stunden, för vi vet att den ståndpunkt vi för tillfället håller för sann kan i nästa stund omkullkastas om nya bevis och argument läggs framför oss. Vi strävar efter att hela tiden omvärdera vår uppfattning av verkligheten för att komma närmare sanningen och förkasta argument om de inte längre håller för motargumenten.  Detta förhållningssätt till omvärlden delar vi med många andra människor som hittat till anarkokapitalismen och jag skulle med denna serie av bloggposter vilja förmedla mina tankar om anarkokapitalismen och förklara varför jag nu definierar mig som anarkokapitalist.

Del I. Vad innebär det att ha åsikter som överensstämmer med anarkokapitalismen och varför jag inte röstar?

Det var genom icke-aggressionsprincipen som jag först kom i kontakt med anarkokapitalismen så därför vill jag börja med att förklara vad den innebär.

Icke-aggressionsprincipen betyder att ingen människa har rätt att med våld eller tvång fysiskt skada någon annan och ej heller att med våld eller tvång tvinga på sin moraliska kompass om hur man ska vara som människa på någon annan individ. Det betyder att du har rätt att ha just din moraliska kompass och förhållningssätt till eventuella religiösa, kulturella eller ideologiska ståndpunkter utan att någon annan tvingar på dig deras synsätt. Det betyder också att du inte har någon som helst rätt att använda tvång och våld för att tvinga ditt synsätt på någon annan (barn är individer också, så detta gäller även dem!). Icke-aggressionsprincipen betyder också att du har rätt att använda våld för att försvara dig, men du har aldrig rätt att initiera våld eller tvång på någon annan.

Den andra grundstenen i anarkokapitalismen handlar om den privata äganderätten. Den privata äganderätten grundas i att varje människa äger sin egen kropp och produkten av sitt arbete och alla sina handlingar. Detta betyder att din kropp och vad du producerar är din enskilda egendom som du har rätt att försvara om de utsätts för hot. Det betyder också att du även äger alla negativa konsekvenser av ditt arbete och handlingar och att du är fullständigt ansvarig för vad du gör mot andra och du får därför ta alla konsekvenser av dina handlingar. Anarkokapitalismen innebär alltså att ingen människa har rätt att initiera våld eller tvång mot en annan människas egendom, tankar, åsikter eller livsåskådning och du har rätt att försvara dig om så ändå är fallet. Detta är en mycket viktig slutsats som jag vill att du behåller när vi kommer till vissa moraliska dilemman i denna del och i nästkommande delar.

När jag väl fann dessa insikter om att alla former av våld och tvång är moraliskt förkastliga så innebar det att jag var tvungen att omvärdera många saker som i dagens läge anses vara normen och rådande sanning i samhället och jag fick upp ögonen för att det finns ett bättre och mer konsekvent sätt att leva med andra människor än det system som vi har idag. Jag tänker ge exempel på hur jag resonerar genom att beskriva olika frågor genom min anarkokapitaliska syn och jämföra den med svenska partipolitiska uppfattningarna och rådande normer. Det första jag vill göra är att visa upp hur det svenska politiska systemet ser ut med en anarkokapitalistisk infallsvinkel och jag har därför tagit mig friheten att rita om den politiska skalan för att passa bättre in i det anarkokapitalistiska synsättet och göra er medvetna om att det finns andra dimensioner än vänster-högerskalan.

Svenska politiska partier

De svenska politiska partierna ur en anarkokapitalistisk synvinkel. Det finns endast små skillnader mellan partierna när man grupperar dem utifrån hur mycket tvång och våld de alla förespråkar mot fredliga människor som inte vill leva efter deras ideal. Skillnaderna är bara vilka delar av människors liv som de vill påtvinga sina åsikter mer eller mindre inom. Exempelvis så hamnar Feministisk Initiativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna nära varandra på denna skala för att understryka att det inte är någon skillnad mellan dessa partier annat än i vilka frågor de vill utöva våld och tvång i. Inget av partierna hamnar på den övre halvan (ovanför den streckade linjen) då de alla är för att använda ett våldsmonopol för att begränsa människors frihet.

 

I min anarkokapitalistiska värld finns det bara en viktig måttstock och det är den vertikala frihetliga-auktoritära skalan (se bild). Som ni ser så hamnar alla partier (jag har valt att ta med Feministiskt Initativ och Piratpartiet som i dagsläget inte sitter i den svenska riksdagen) i en klump på nedre halvan av denna skala med små skillnader mellan varandra. Det finns skillnader mellan partierna, men bara gällande inom vilka områden som de vill använda mer tvång och våld för att begränsa människors frihet. Vissa vill hindra migrering, andra vill införa tvångskvotering och förbjuda frivilligt sexuellt utbyte mellan människor etc. Från en anarkokapitalistisk synvinkel så spelar dessa skillnader ingen roll då alla partier i grunden vill använda en statsapparat, det vill säga ett våldsmonopol, för att finansiera sin verksamhet genom att stjäla från människor och sedan använda våldsmonopolet för att tvinga på sin moral och ideologi på de med annan livsåskådning och moralisk kompass. Jag kommer ta upp fler exempel på detta i kommande delar, men för tillfället hoppar jag över det. Låt oss istället prata mer om stater.

Stater har idag ett monopol på våld och tvång. För att förstå det lite bättre så kommer här ett exempel. De flesta människor tycker inte att det är okej att en person riktar ett vapen mot någon annan i syfte att beröva en annan människa på dennes frihet, pengar, egendom eller vad den människan anser är livskvalité. Detta kallas för stöld och slaveri och är för det flesta människor moraliskt förkastligt. Många kan se att detta händer i olika diktaturer idag, men det få inser är att detta är precis vad en demokratisk stat också gör. Istället för att en person riktar ett vapen mot sin granne för att tvinga in denne i sin egna livsåskådning, så kan personen  “utnyttja sin rösträtt” för att genom våldsmonopolet beröva sin granne på frihet, pengar, egendom och livskvalité. Detta leder till en slutsats som man enkelt kan korta ned till att demokrati betyder bara att det är majoriteten som förtrycker minoriteten och det är därför jag kommit till slutsatsen att det är moraliskt förkastligt att legitimera detta våldsmonopol genom att rösta. Utnyttjar jag min rösträtt och hamnar i den grupp som blir minoritet så har jag gett legitimitet att det är okej att förtrycka mig och alla andra i den gruppen. Röstar jag med majoriteten så är jag istället förtryckare av människorna som röstade för minoritetsförslag och människor som av olika anledningar valde att inte rösta. Detta är något som jag inte vill göra då jag aldrig tycker det är okej att förtrycka någon annan människa. Det andra argumentet för att inte rösta är att jag inte anser det vara min rätt att tvinga på min moraliska kompass, åsikter och politiska ideologi på någon annan, även fast andra vill göra det mot mig.

Jag skulle vilja avsluta med ett citat av en stark och kontroversiell kvinna:

Den minsta minoriteten i världen är individen. De som förnekar individens rättigheter kan samtidigt inte hävda att de är försvarare av minoriteter!” – Ayn Rand

Signerat: Ulrika

Du kommer kunna hitta alla delar i denna bloggpost-serie i menyn under vår omslagsbild!


 

English version

I, Ulrika, came in contact with the anarcho-capitalist ideas when I tried to get a grip on what the most morally correct way is to relate to other humans if you see all people as individuals of equal worth and with equal rights, while taking into account that there are as many moral compasses and political ideologies that people want to live according to as there are people on this earth. These thoughts lead me to a philosophy that I found most logical regarding how to relate to other people, when assuming that all people are equals and everyone has a right to their opinions and moral philosophies. The philosophy that I found is called the non-aggression principle and it is one of the foundations of the ideology called anarcho-capitalism.  

Another important thing to know is that both me and Pontus are what could be called “seekers”. By this I mean that we want to understand the scientific driving forces of nature, man and society. With our approach to the world, we are all the time looking to get as close as possible to the true description of man, human society, the world and the universe. This also means that we like to explore our positions and challenge our own arguments by testing how far we can push them before we meet a counter-argument that is able to reject the argument that we are trying to develop. This means that nothing is for us more than a truth of the moment, because we know that our current position can in the next moment  be overturned if new evidence and arguments are put before us. We share this approach to the world with many other people who found their way to anarcho-capitalism, and with this series of blog posts I would like to share my thoughts on anarcho-capitalism, and explain why I now define myself as an anarcho-capitalist.

Part I. What does it mean to have opinions that go along with anarcho-capitalism and why I don’t Vote?

It was through the non-aggression principle that I first came in contact with anarcho-capitalism, so therefore I would like to start by explaining what it means.

The non-aggression principle means that no person has the right to physically harm anyone else, or use force or coercion to impose their moral compass regarding how to live, upon anyone else. It means that you have the right to your own moral compass and preference of any religious, cultural and ideological positions without anyone having the right of forcing you to abandon it. It also means that you don’t have any right to use force or coercion to push your views on someone else (children are individuals too, so this also applies to them!). Non-aggression principle also means that you have the right to use force to defend yourself, but you never have the right to initiate violence and coercion on anyone.

The non-aggression principle is a logical elongation of the other foundation of anarcho-capitalism, which is private property. The right of private property is based on every human being owning their own body and the product of all their actions. This means that your body and what you produce is your private property and that you have the right to defend your private property if someone threatens it. It also means that you own all the negative consequences of your work and actions and that you are fully responsible for what you do to others. Anarcho-capitalism means that no one has the right to initiate violence or coercion against another person’s property, thoughts, opinions, or beliefs, and you have the right to defend yourself if this is the case. This is a very important conclusion that I want you to retain when we come to certain moral dilemmas in this part and the next parts.

When it had become clear to me that all forms of violence and coercion is morally reprehensible, I had to re-evaluate many things that are considered to be the norm and the prevailing truth in society, and I became aware of the existence of a better and more consistent way to live with other people than the system we have today. I intend to give examples of how I reason by describing various issues through my anarcho-capitalist view and compare it with the perceptions enforced by current Swedish political parties, beliefs and societal norms. The first thing I want to do is to show what the Swedish political system looks like from an anarcho-capitalistic viewpoint, therefore I have taken the liberty to illustrate my own version of the political scale to fit in better with the anarcho-capitalistic viewpoint and make you aware of that there are other dimensions than the left-right scale.

The Swedish political parties from an anarcho-capitalist point of view. There is little difference between the political parties when you consider how willing they all are to initiate violent force against peaceful people who do not act as they would like. The differences are only in which parts of people's lives that they want to impose their morals. For example, Feminist initiative, the Left Party and the Sweden Democrats are close together on this scale to emphasise that there is no difference between these parties other than the areas in which they wish to practice violence and coercion in people's lives. None of the parties end up on the top half (above the dashed line), because they are all in favor of using a monopoly of violence to limit people’s freedom.

The Swedish political parties from an anarcho-capitalist point of view. There is little difference between the political parties when you consider how willing they all are to initiate violent force against peaceful people who do not act as they would like. The differences are only in which parts of people’s lives that they want to impose their morals. For example, Feminist initiative, the Left Party and the Sweden Democrats are close together on this scale to emphasise that there is no difference between these parties other than the areas in which they wish to practice violence and coercion in people’s lives. None of the parties end up on the top half (above the dashed line), because they are all in favor of using a monopoly of violence to limit people’s freedom.

In my anarcho-capitalist worldview there is only one scale that is important and that is the vertical libertarian-authoritarian scale (see picture). As you can see, all Swedish political parties (I have chosen to include Feminist Initiative and the Pirate Party as well although they are not currently represented in parliament) are in a lump on the bottom half of this scale with only small differences between them. There are differences between the political parties, but only in regards to in which areas of people’s life they want to use force and violence to restrict their freedom. Some parties want to put up barriers for migration, others want to impose coercive quotas and prohibit consensual sexual exchange between people etc. However, from an anarcho-capitalistic viewpoint, these differences doesn’t matter because all of the parties want to use a state apparatus, ie a monopoly of violence, in order to finance their operations by stealing from people and use the state monopoly on violence to impose their morality and ideology on the individuals that have different life philosophies and moral compasses then them.

States currently have a monopoly on violence and coercion. To understand this better I would like to give an example. Most people do not think it’s okay for a person to point a weapon against someone else in order to deprive that person of her freedom, money, property or what that individual considers to be quality of life. This is called theft and slavery, and is for most people morally reprehensible. Many people can see that this happens in countries with dictatorship, but few people realise that this is exactly what a democratic state also does. Instead of a person aiming a weapon against her neighbor to force him into her own philosophy of life, the person can instead use her “right to vote” for the monopoly of force to deprive her neighbor of freedom, money, property and quality of life. This leads to a conclusion that can easily be shortened to one sentence; democracy means that it is the majority who oppresses the minority. This is why I have come to the conclusion that it is morally reprehensible to legitimise this monopoly of violence by voting. If I use my “right” to vote and end up in the minority, I have given legitimacy that it’s okay to oppress me and everyone else in this group of minorities and if I am voting with the majority, then I become an oppressor of the people who voted for the minority proposals and people who for various reasons chose not to vote. This is something that I do not want to do because I think that it is never okay to oppress another human being. My second argument for not voting is that I do not consider it to be my right to impose my moral compass, opinions, and political ideology on someone else even though others want to do that to me.

I would like to conclude with a quote from a strong and controversial woman:

“The smallest minority on earth is the individual. Those who deny individual rights cannot claim to be defenders of minorities.” – Ayn Rand

Signed: Ulrika

You will find all parts of this blog post-serie in the menu under our cover picture!

Older posts Newer posts

© 2019 Ankor på vift

Theme by Anders NorenUp ↑